Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Ögonblickets krigshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454 DAGENS FRÅGOR
ringa ledning för bedömandet af styrkeförhållandena, i motsats till
de af namn på truppförband och generaler öfverflödande
stridsberättelserna från äldre tider. Då var efter de första striderna
grupperingen, åtminstone hvad härarnas fördelning på olika
krigsskådeplatser beträffar, i regeln ganska lätt att öfverskåda. Att de
offent-liggiorda rapporterna då som nu så godt som undantagslöst inskränka
sig till att behandla egna framgångar, är en öfverkomlig svårighetr
då man har tillgång till meddelandena från båda sidor, allra helst
sedan man genom en årslång erfarenhet lärt sig en smula tyda färger
och figurer i dessa den moderna formuleringskonstens blommor. De
tyska förlustlistorna — endast Tyskland och England offentliggöra
fullständiga sådana — hvilka under krigets första månader lämnade
många goda upplysningar, äro numera af mindre värde såsom källor,
sedan uppgifter rörande de orter, där förlusterna skett, icke längre
förekomma i desamma. Och hvad pressmeddelandena från kriget i
öfrigt beträffar, gifva de i nästan alla länder de mest öfvertygande
bevis på den förkrossande seger, de moderna censurmetoderna vunnit
öfver journalistiken. Ensamt England utgör i viss mån ett undantag,
ty den af rekryteringssystemet framkallade nödvändigheten att hos
den stora publiken underhålla ett personligt intresse för arméns
verksamhet tvingar där ofta censorerna till ett för den militära
sekretessen skadligt men för den utomstående iakttagaren
proportionsvis välkommet öfverseende. Englands insats i landtkriget har
emellertid, hvad än dess krigskorrespondenter tro och säga, hittills varit
af ganska ringa betydelse, äfven om teckentydare naturligen ej saknas
som spå, att den timma snart är inne, då den blir större.
Kapten E. Th. af Wirséns nyutgifna bok, Första värld s krig s året.
En återblick (Stockholm, Norstedt 1915, 81 sid., 1.75), har i detta
sakernas läge sökt ge den svenska allmänheten en ledning i det ämne,
som nu slukar allt intresse. Hans förutsättningar härför känna denna
tidskrifts läsare bäst, och den nu publicerade boken företer helt
naturligt många beröringspunkter med sin författares uppsatser i
Svensk Tidskrift. I likhet med dessa uppsatser åsyftar boken icke
att gifva ett fullt rättvist och rättvisande bokslut öfver den
tillända-lupna delen af den stora kraftmätningen: domarsätet kommer ännu
en rundlig tid att stå tomt. Snarare söker den, som också
undertiteln antyder, att i en tid, då ständigt nya sensationella
underrättelser tränga undan minnet af hvad som passerade i går, gifva oss
möjlighet att klart öfverblicka de stora dragen af det hittills hända
för att därigenom underlätta bedömandet af stundens läge och
morgondagens möjligheter. Ur denna synpunkt är dess värde för
ögonblicket mycket stort och blir större, ju klarare och mera opartisk
framställningen är.
I sammanhang med kapten af Wirséns bok skulle man vilja fästa
uppmärksamheten på några inom militära kretsar mycket
uppmärksammade artiklar i »Artilleritidskrift» rörande händelserna på
väst-och ostfronterna af löjtnant Sune Bergelin. De sistnämnda vända sig
i sin klara, kanske något kärfva framställning af det strategiska hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
