Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Tio års storpolitik i belgisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 457
erfarenhet af tillvägagångssättet vid blåböckers sammanställande. Så
vidt man kan se, finnes emellertid ingen verklig anledning att betvifla,
att de offentliggjorda aktstyckena — de aftryckas på originalspråket
med jämnlöpande tysk öfversättning — riktigt återge de i Bryssel
påträffade originalen.
En annan sak är gifvetvis, huru man gått tillväga vid urvalet, eller
m. a. o. om de meddelade aktstyckena verkligen äro representativa
för sina upphofsmäns totaluppfattning, eller om den allmänna
åskådning, som ur dem träder oss till mötes, åvägabragts genom ett
tendentiöst utväljande och sammanställande af vissa depescher. Att de
från Greindl härrörande rapporterna ge ett samladt uttryck åt
hans allmänna uppfattning, lärer näppeligen kunna betviflas. Den
inre samstämmigheten i de omdömen om ententens politik, som
förekomma i de meddelade, öfver rätt långa tidsrum sig sträckande
depesch-serierna från London och Paris, synes allt för genomgående
att kunna förklaras endast ur ett afsiktligt utplockande af vissa
sporadiska uttalanden. Huruvida å andra sidan bedömandet af den tyska
politiken genomgående är så gynnsamt som i de aftryckta depescherna,
är en annan fråga, som för närvarande ej kan utredas. Vissa i den
senaste belgiska grå boken aftryckta Berlindepescher ge dock en
fingervisning.
Den bild af det sista årtiondets europeiska storpolitik, som vinnes
ur dessa belgiska aktstycken blir i sina hufvuddrag följande.
Hufvud-motsättningen är den tysk-engelska, framsprungen ur engelsk afund
öfver Tysklands utveckling på handelns och industriens område och
engelsk fruktan för den nyskapade tyska flottans framtidsmöjligheter.
I denna punkt samstämma baron Greindls vittnesbörd från Berlin
med grefve de Lalaings från London, och uppfattningen går igen i
depesch efter depesch i nästan identiska ordalag. I dokumenteringen
saknas hvarken amiralitetslorden Lees förflugna uttalanden från 1905
eller Northcliff-pressens oaflåtliga tyskhets under hela tidsskedet.
Det är denna stämning gentemot Tyskland, som förmår England
att söka göra upp sina löpande mellanhafvanden först med Frankrike
och sedan med Ryssland och att tillika göra närmanden till Spanien
och Italien, allt med syfte att isolera eller som slagordet lyder
»inringa» Tyskland. Dessa inringningssträfvanden från Englands sida
vitsordas icke blott af den tyskvänlige Greindl utan äfven af de
belgiska representanterna i de båda entente-hufvudstäderna och utgöra ett
hufvudtema i den offentliggjorda korrespondensen. Den
engelskfranska Uppgörelsen ägde rum i april 1904. Redan i september 1905
börjar Greindl skymta möjligheten, snart sannolikheten af en
engelskrysk entente. För hans uppfattning har 1905 års engelsk-japanska
förbundsfördrag sin egentliga spets ej mot Ryssland utan mot
Tyskland; och han kan inberätta, att Englands representant i Petersburg
ej heller undanhållit denna synpunkt för ryska regeringen, I en
kort depesch den 14 okt. 1905 uttalar så Greindl den om verklig politisk
skarpblick vittnande förmodan, att basen för ett engelskt-ryskt
samförstånd skulle bli den turkiska politiken. »England ställer sig nu-
32. Svensk Tidskrift 1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
