Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Prisregleringen på våra lifsmedelsmarknader. Af Erhard Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ifrågakommande hufvudvaruslag utom ost beträffar, så är det väl kändt,
att vi under de senare åren haft ett ständigt växande
exportöfverskott å dem samtliga och att den starkt ökade produktionen af de
tvenne sistnämnda är uppbyggd på exportmöjligheten. Sent
omsider har äfven majoriteten inom statens lifsmedelskommission
kommit till insikt härom och funnit sig i nödvändigheten af att
handla därefter. I vårt land produceras vidare icke någon
afsevärd kvantitet nötkött i direkt salusyfte — vi ha snarast för
mycket kor och förse våra visthus praktiskt taget uteslutande
af ladugårdarnas utslagningsprodukter; 60 à 65 procent af
kalfvarna slaktas som späda (vid 3 à 4 dagars ålder). En i detta
samband populärt användbar siffra för den årliga
nötköttstillgången är 120 mill. kg., och ett liknande mått för
genomsnittsexporten kan 15 mill. kg. antagas vara. Det egendomliga
inträffar, att just samma resp. siffror kunna begagnas som mätare
af fläsktillgång och fläskexportbehof. Öfverslagsvis beräknas
slutligen den inhemska äggproduktionen till 25 mill. tjog och
exporten till 3 mill.
Att under nu rådande förhållanden en öppen utlandsmarknad
för dessa lifsmedel hos oss betyder en prisutveckling i nära
anslutning till den i länder — eller snarare i ett land — utan
möjlighet att fylla sitt normala behof hvarken genom egen
produktion eller import, alltså en utveckling äfven intill de mest
afskräckande nödpriser, det är rätt tydligt. När man därför kände
tidpunkten för en reglering vara inne, så borde ju
problemställningen ha varit denna: huru skall den abnorma
exportkonjunkturens inflytande på den inhemska marknaden kunna aflyftas
utan att denna senare lämnas öppen för de
produktionsfördärfvande inflytelserna af någon tids öfverfyllnad?
Det förefaller, som om ett nära till hands liggande svar på
denna fråga skulle lyda så: den utväg är bäst, hvars verkningar
närmast öfverensstämma med de af en prissänkning på våra
exportmarknader, och det är ju då — inför det rena ekonomiska
problemet — i första hand exporttullen man kommer att tänka
på, ehuru äfven en sådan, fastställd på vanligt sätt, synes
åtminstone mig icke vara det smidiga redskap, som de säregna
tidsförhållandena kräfva.
Mot exporttullvägen reser emellertid regeringsformen § 60 ett
bestämdt hinder, intill dess riksdagens medverkan kan vinnas.
Paragrafen lyder nämligen i tillämpliga delar så:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
