Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Prisregleringen på våra lifsmedelsmarknader. Af Erhard Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRISREGLERINGEN PÅ VÅRA LIFSMEDELSMARKNADER 485
»Ej må nägra allmänna afgifter, af hvad namn och beskaffenhet som helst,
utan riksdagens samtycke kunde förhöjas........Ej heller må konungen
statens inkomster förpakta eller, till vinning för sig och kronan eller enskilda
personer och korporationer, några monopolier fastställa.»
Då det här icke är fråga om andra slag af
prisregleringsförfaranden än sådana, som bygga på exporthinder, och då det
totala exportförbudet ju står utanför diskussionen, så har man
följande hufvudvägar att reflektera på:
l:o. Temporärt exportförbud. Ett sådant har försökts hos oss,
nämligen för ägg. Det dröjde emellertid icke en vecka förrän
man kom underfund med systemets omöjlighet.
Lagringsspekula-tioner i samband med ett orimligt nedpressande af
producentpriset, utan gagn för konsumtionen, blefvo följden.
2:o. Exportbegränsning, under eller utan exportförbud. Någon
önskan att reducera vederbörandes vinst å den tillåtna
exporten ingår icke i detta system.
Om nu producenterna vore förbundna genom enhetligt
samverkande organ och om de vidare genom dessa behärskade sin
distribution, så skulle prisregleringen kunna försiggå utan något
som helst desorganiserande inflytande på hemmamarknaden;
det hela blefve helt enkelt en afräkiiingsfråga. Ju mer
heterogena produktion och handel hvar för sig äro, och ju mera
fristående i förhållande till hvarandra, desto svårare blir det
emellertid att med metoden nå afsedt resultat, men undvika
marknads-desorganisation. Nära till hands ligger det gifvetvis, såsom
också hos oss i princip skett, att inskränka licensgifningen till
affärsföretag, som före regleringsförfarandets inaugurerande
sysslat med hithörande export. Så länge dessa företag emellertid
få åtnjuta exportmarknadens fördelar utan att förpliktas till
någon prestation härför, så måste deras köpstyrka gentemot icke
exporterande konkurrenter inom branschen tilltaga, allt efter
som marginalen mellan utlands- och hemmaprisen växer.
Riktigheten af denna teori har ju också af praktiska erfarenheter
mer än tillräckligt besannats. Sugningen till exportfirmorna kan
vidare befaras skapa intrycket af en produktion, större än den
verkliga, och sålunda ge impuls till ökad export. En utväg
förbi dessa svårigheter vore det, om man kunde tänka sig
exporten koncentrerad till de producentföreningar, som själfva
handhafva sin försäljning, och hvilka då borde åläggas att icke
upptaga produkter från andra än sina medlemmar samt likaledes
att ej sälja inom landet under ett visst, allmänt produktionsbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
