Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Partiella rättegångsreformer - Ett vetenskapligt önskemål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o22 DAGENS FRÅGOR
erinras om det uttalande, som gjordes i denna tidskrift årgång 1913,
häfte 7, ifråga om förberedelseförfarandets betydelse för utbildningen
af de unga juristerna. Där påpekades, att det förberedande
förfarandet erbjöd fördelen att den unge juristen kunde få en själfständig
verksamhet, som därjämte stode under kontroll af en äldre domare,
hvilken kunde under hufvudförhandlingen i målet fylla möjliga luckor.
Att den unge juristen därjämte får handlägga öfriga vid det extra
sammanträdet förekommande mål och ärenden synes ingalunda
olämpligt, då ju dessa utvalts hufvudsakligen från den synpunkten, att de
frågor, som därvid afgöras, äro af obetydligare beskaffenhet.
Fullständigas lagutkastet i nu angifna afseenden, är med små medel
vunnet ett icke obetydligt framsteg i den riktning, i hvilken, man får
hoppas det, den stora reformen skall gå.
För någon tid sedan förekom i Svenska Dagbladet
en artikel, författad af en af våra yngre
konstvetenskapsmän, docenten frih. Carl R. af Ugglas, i hvilken närmast
med anknytning till ett nyligen utkommet, särdeles förtjänstfullt
arbete om Kalmar domkyrkas byggnadshistoria (af lektor Fabian
Ba1-rendtz i Kalmar) påpekades, hur svårt det är för den svenska
forskningen att afvara ett vetenskapligt centralorgan af den typ, som de
flesta öfriga länder med mera betydande vetenskaplig produktion äga.
d. v. s. en med ej allt för långa mellanrum utkommande publikation,
ägnad i första rummet åt recensioner och referat öfver nyare
litteratur inom olika forskningsgrenar. En kort tid för bortåt tre
decennier sedan ägde vi verkligen ett dylikt organ, nämligen den af
dåvarande docenten Adolf Noreen i förening med ett stort antal då
redan bemärkta och senare högt berömda vetenskapsmän utgifna
tidskriften Nordisk Revy, tidning för vetenskaplig kritik och
universitetsangelägenheter, hvilken startades i Uppsala i april 1883. Till
anläggningen slöt sig denna närmast till de bekanta tyska
recensionstidskrifterna Deutsche Literaturzeitung och Literarisches Zentralblatt.
Den utkom med ett sextonsidigt nummer hvarannan vecka och
upptog recensioner och referat öfver nyutkommen in- och utländsk
litteratur samt meddelade, som dess titel antydde, äfven nyheter från den
lärda världen, särskildt i de tre skandinaviska länderna. I dess, för
öfrigt förträffligt skrifna, anmälan påpekas, att det »som bekant ar
skäligen klent beställdt med den vetenskapliga kritiken i Sverige, jå,
man kan väl säga i Norden . . . Det är den kritiska växelverkan
mellan forskarna, som tryter.» Likaledes framhålles det, hur
betydelsefullt det måste vara både för vetenskapsidkarna själfva och för dem,
som de ha till uppgift att handleda, att det finnes en publikation,
afsedd just att i kritiskt sofrad form meddela forskningens senast
vunna resultat. Som helhet sedt var Nordisk Revy ett förträffligt
organ, och för dåtidens lärde såväl som för den af vetenskaplig
forskning intresserade delen af allmänheten var den säkerligen till stort
gagn.
Men dess saga blef icke lång. Redan vid slutet af den andra år-
Ett vetenskapligt
önskemål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
