Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Försvarsåtgärder i handelskriget - Cenakelkultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574 DAGENS FRÅGOR
privata intresse, att göra sig till främmande regeringars »slafvar och
tributörer», till obotlig skada för den svenska statens integritet och
oberoende. Af detta skäl är det som den rysk-engelska
Stockholmscentralen har fått sin moraliska dom, och man kan väl hoppas, att
domen icke skall uteblifva i än skarpare form, om ännu betänkligare
saker försökas i framtiden. Men det kan icke nekas, att man gärna
skulle se dylika domar exekverade i något regelbundnare och
effektivare form än allmänna meningen har till sitt förfogande. Det gäller
m. a. o. att göra straffbara enligt lag förbindelser, som svenska
undersåtar ingå med ett annat lands myndigheter i syfte att kringskära
den handlingsfrihet Sverige eljest skulle äga i afseende på inom
landet befintliga varor eller andra tillgångar. Uppgiften att formulera
en dylik lagbestämmelse och att efteråt öfvervaka dess efterlefnad
är utan all fråga mycket svår; men detta är ingalunda tillräcklig
anledning att på förhand afstå därifrån. Under den senaste debatten
i frågan har uppmärksamheten blifvit fäst på strafflagens förbud (i
8:e kap. 24 §) för svensk man att utan konungens tillstånd inlåta
sig i underhandling om »angelägenhet, som riket rörer», med
främmande makt eller dess sändebud; men troligen äro de citerade orden
alltför begränsadt formulerade att ge bestämmelsen erforderlig
räckvidd; och i så fall behöfva de utvidgas.
Då en viktig underhandling om en formlig uppgörelse mellan vår
egen och en af de krigförande ländernas regeringar strandat, är
troligen den allt öfverskuggande faran en paralysering af svensk statsmakt
genom öfverenskommelser, hvartill svenska affärsmän låta tubba sig
och hvarpå otaliga exempel finnas från Norge. Det finns ingen
anledning att betvifla, att flertalet svenska affärsmän ha tillräckligt stark
rygg att motstå en dylik frestelse; men just därför behöfs en
lagstiftning, så att de hederliga och patriotiska kunna hindra ohederliga
eller osvenska konkurrenter att vinna fördelar på deras bekostnad.
De som se alla dylika frågor från den fullkomligt likgiltiga
synpunkten, huruvida olägenheten blir störst för Tysklands eller Englands
agenter i Sverige, kunna tröstas med, att åtgärden sannolikt skulle
gå ungefär lika mycket ut öfver båda kategorierna. Och båda
förtjäna det också i lika hög grad.
Brödernas och systrarnas förehafvanden i logen Tidans ros
i Tidaholm eller Hoppets ankare i Kalmar, sådana de
skildras i dr O. Wieselgrens förträffliga och omsorgsfullt dokumenterade
Studie öfver nykterhetsordnarnas inre lif och verksamhet
(publicerad i Stockholms Dagblad den 17, 18 och 19 nov. 1915)
ha icke blott sitt sensationsintresse, framkalladt af skadeglädje eller
förargelse öfver att se kulturgrunden för vissa politiska sträfvanden
blottad och bragt i dagen. Man får ej glömma, att
nykterhetsordnarna icke blott ha »spelat en liknande roll inom politiken som
frimurarna i Italien och Frankrike». De ha äfven uppburits af en af
Sveriges största folkrörelser; och i alla dessa loger landet rundt,
där danas framtida svensk kultur, där fostras kommande generationer
[-Cenakel-kultur.-]
{+Cenakel-
kultur.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
