Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - Svensk filosofi bedömd af norsk vetenskapsman. Af Harry Meurling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påtaglig obekantskap med deras skrifter, och han låter sin kritik
nedsjunka till en blott och bar subjektiv betygssättning, där
argument saknas.
Tydligast afslöjar sig denna hans bristande förtrogenhet med sitt
ämne vid behandlingen af Norström, Hägerström, Hedvall och Phalén.
Dessa betecknas såsom en yngre typ af Boströmianismen och sägas
vara »tænkere med bestemte stickord: idealisme, bevissthetens
principielle uavhængighet av de stofbundne livsfunktioner og fræmforalt
den praktiske filosofis forrang for den teoretiske». Detta skall
sålunda vara utmärkande för hvad Aall kallar den »Hägerströmske
retning» (Hägerström, Hedvall, Phalén)! Olyckligare kunde icke prof.
Aall ha karakteriserat denna »riktning». Om man nämligen skulle
vilja finna något gemensamt drag för dessa filosofer, så vore det den
radikala motsatsen till dessa »stickord».
Såväl i sin värdepsykologiska undersökning som i sin af trycket
utgifna installationsföreläsning, Om moraliska föreställningars
sanning, har Hägerström förfäktat, att praktisk filosofi i betydelse af en
kunskap om det som bör vara, är en orimlighet. Ett mera bestämdt
afvisande af »den praktiske filosofis forrang for den teoretiske» är
helt enkelt icke tänkbart.
Just emot idealismen som filosofisk teori rikta både Phalén och
Hedvall en energisk polemik; teorien i fråga uppvisas hvila på en
ohållbar distinktion mellan väsen och fenomen (Se Phalén: Beitrag
zur Klärung des Begriffs der inneren Erfahrung och Zur
Bestimmung des Begriffs des Psychischen; Hedvall: Frihet
och natur och Fichtes filosofi).
Slutligen är en af hufvudpunkterna i Phaléns sistnämnda skrift ett
bestridande af »bevissthetens principielle uavhængighet af stofbundne
funktioner»: medvetandet kan icke tänkas annat än i förbindelse med
en psykofysisk organism.
I detta sammanhang en allmän anmärkning. Aall talar om
»Hägerströmske retning», »Hägerström med elever». Afses med dessa
uttryck en filosofisk skola med däraf betingad bundenhet vid en
specifik uppfattning, hvilken betraktas som ett conditio sine qua non för
vidare filosofisk forskning, så är en sådan skola mig fullkomligt okänd.
Att Norström i sin religionsfilosofi skulle »i motsætning til tidens
radikalisme» häfda »et konservativt troende stanpunkt» är uppenbart
falskt för en hvar, som tagit del af den ingående och originella
behandling N. ägnar de religiösa spörsmålen, t. ex. i skriften Den
religiösa kunskapen eller i Olaus Petriföreläsningarna.
Huru aflägsen N:s religiösa åskådning är från »en konservativt
troende ståndpunkt», framgår kanske bäst af hans ställning till
Gudsbegreppet. I skriften Den religiösa kunskapen betonas det
uttryckligen, att det absoluta eller oändliga är en kvalitet, som blott är
tillgänglig för känslan. Gudsbegreppet representerar (»symboliserar»)
denna kvalitet i vårt föreställnings- och tankelif. Tanken förmår
endast fatta det ändliga, relativa. Begreppet om Gud blir därför
begreppet om något relativt och ändligt. Man jämföre härmed såväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
