Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Dagens frågor
- Höjd öfver vimlet
- Romersk kulturhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
användandet af färgade trupper blir äfven honom för mycket. Han
tillägger dock bittert, att fienden numera ej kan beskylla dessa för
barbari.
En vän af den smidiga tankens och det klara omdömets
Frankrike frågar sig kanske — om man ej afskräckts från allt frågande
— hvarför Rollands ur politisk synpunkt helt platoniska erkännande
åt tyskt intellektuellt lif väckt sådan indignation i Frankrike. Svaret
ligger i hela nationens endräktiga beslut att segra till hvarje pris.
Segern är den tanke, som har svämmat öfver hela området för
tänkande och handlande; öfver detta haf resa sig inga toppar. Och
att höja sig kunde visserligen öka synvidden, men ej synskärpan och
hjälper ej ögats egna brister. En sträfvan efter de högsta synpunkter
finner man nog ingenstädes ärligare än hos Rolland, men att höja sig
öfver vimlet är ej så lätt, när syndafloden nivellerar hela landet.
Förmågan att känna och tänka individuellt är nog ännu densamma
som på trojanska krigets tid, då tumultet blef så stort, att äfven de
yppersta hjältar blott följde det allmänna ropet.
Romersk kulturhistoria.
Sedan några månader föreligger på P. A. Norstedt
och Söners förlag Romersk kulturhistoria af
lektor Hugo Bergstedt (202 sid., 3 kr.), ett motstycke till samme
författares kända grekiska kulturhistoria. Den som känner det
sistnämnda arbetet eller lektor Bergstedts — numer tyvärr
svårtillgängliga — bok om Homer, anar väl redan på förhand, hvad läsningen
lär, att i skildringen af romarstatens utveckling gifves en
framställning med åskådlighet och bredd, vunna genom ingående kännedom
om det antika materialets oerhörda ökning under senare tider och
moderna bearbetningar däraf.
Genom de romerska inskrifterna ha vi helt nya förutsättningar att
bedöma skeden, som erhållit ett visst drag af allmängiltighet på
grund af antika författares sträfvan att i sin skildring af förfädernas
dygder gifva ett senfödt släkte vördnadsvärda föredömen. Hvar och
en minnes raden af grekiska och romerska mönstergestalter —
alltifrån Aristeides, »den oförbätterliga dygdespegeln», och framåt — i
sin typiska utformning snarast lika den sena konstens gudabilder. —
»Hans verk blir ett väldigt romarandens epos, i syftning och verkan
af samma art som den vergilianska hjältedikten», skrifver Bergstedt
om Livius. Därmed är hans ställning till källor af denna art
tillkännagifven, och i skildringen af republikens utveckling med dess
starka afvikelser från liviansk tradition äro konsekvenserna dragna.
Det blefve för långt att referera denna Bergstedts skildring; den är,
det ligger i arbetets plan, själf kortfattad, det är endast ett knappt
hundratal sidor, som kunnat ägnas en teckning, som begynner med
stenålder och pålbyggnader, med den tid då spridda herdebyar lågo
på Roms kullar, och når fram till de dagar, då Tibullus på
öfverfyllda och bullrande gator drömde sig tillbaka till arkadiska år med
betande boskap på Palatiums gräsrika höjder och låga hyddor på
Jupiters berg. I denna skildring af samhällets enande och tillväxt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:21:17 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1916/0095.html
