Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Guldet i teori och praktik. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för varor; om vi skulle nöja oss med att ta guld, är detta
en särskild ynnest, som måste vederbörligen ersättas af
motparten och som i hvarje fall icke innebär, att vi ta emot guldet
efter utmyntningsvärde utan blott efter en lägre beräkning. T. o. m.
om vi låta förmå oss att lämna varorna utan någon omedelbar
motprestation alls, d. v. s. på kredit, så ha vi åtminstone
fördelen af att se våra medel placerade mot skälig ränta, medan en
betalning i guld för oss skapar en alldeles värdelös och tills
vidare onyttig tillgång; icke heller behöfver risken af
kreditgifningen blifva mycket stor, under den ovillkorliga men också
själfklara förutsättningen, att vi sälja efter pris beräknadt i
svenskt mynt och alltså ej göra oss beroende af de ytterst ovissa
framtidsutsikterna för de krigförandes egna valutor.
Men ehuru den nu berörda fördelen är det mest påtagliga
resultatet af åtgärden, är den knappast det viktigaste. Ännu
mer betyder nämligen, att vi på detta sätt lyckas motverka en
ytterligare stegring i vår egen prisnivå, i bästa fall t. o. m.
motverka den på dubbelt sätt. För hvarje 10 kr. i guld, som
komma in i landet, ökas penningmängden i landet med minst
10 kr., alldeles oberoende af om guldet själft cirkulerar eller
det ersattes med den tiokronosedel Riksbanken ger i utbyte mot
guldet. Och då varumängden icke samtidigt ökas utan
kanske t. o. m. minskas, står allt större penningemängd emot en
minskad eller i bästa fall oförändrad varumängd, med den
ofrånkomliga konsekvensen, att varupriserna (uttryckta i penningar)
stiga. Om nu guldinströmningen hindras, kommer det i hvarje
fall ej in mera penningar emot varorna, detta äfven om inga
nya varor skulle komma in. Men om detta senare dessutom
blir fallet, kommer tydligen förhållandet mellan penningar och
varor att förskjuta sig dubbelt gynnsamt mot hvad som eljest
skulle blifvit fallet: man får på en gång mer varor och mindre
penningar än man eljest skulle ha fått. Man bör visserligen
ej sluta häraf, att den fortsatta prisstegringen skall kunna helt
och hållet hejdas genom en dylik åtgärd; men däremot är det
så godt som obestridligt, att prisstegringen blir mindre än den
eljest skulle bli. Detta är hvad prof. Wicksell tidigare under
kriget velat säga med sitt yrkande på »tull på guld» såsom ett
medel emot prisstegringen.
För det tredje och sista märkes emellertid också, att det i
och för sig ligger en orimlighet i att Riksbanken skall vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
