Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Dagens frågor
- Habeas corpus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Habeas corpus.
Tisdagen den 21 december 1915 — samma dag som den
första utrymningsoperationen vid Dardanellerna tillkännagafs
i Londonpressen — var lord Derbys rapport om värfningsresultatet
färdig att kringsändas till kabinettets medlemmar. Icke nog med att
läget underströks genom öfvergifvandet af den operation, på hvilken
offrats så ofantligt mycket och som af regeringsmedlemmar
beskrifvits som nästan definitivt segerrik. Dagens tidningar innehöllo äfven
referatet af Lloyd George’s på måndagen hållna anförande i underhuset
om ammunitionstillverkningens läge, det berömda tal där omkvädet
»too late» gaf grundtonen och som var en af de allra första
öppenhjärtiga framställningar om lägets allvar, som från regeringens sida
ansetts lämplig att framlägga inför den engelska publiken. Det gällde
för Lloyd George närmast att få bättre ordning på de fortfarande
rent otroligt omöjliga arbetareförhållandena inom hela vapen- och
ammunitionsindustrien, där det visat sig att den af parlamentet under
full medverkan och i fullt samförstånd med arbetarepartiet antagna
»munition act» strafflöst och massvis trotsades af arbetarna. Så
bl. a. motsatte sig dessa i strid med hvad som öfverenskommits,
ännu i krigets sjuttonde månad, användandet af enligt
fackföreningsreglerna »unskilled labour», ehuru sådant under rådande svår
arbetarebrist var absolut oundgängligt. Af arbetareledarna accepterade
garantier hade gifvits i lagstiftningen mot för arbetarna ogynnsamma följder,
men detta ignorerades af dessa:
Lagen har ordnat detta, men den måste ju tillämpas, och förrän
arbetsgifvare få sitt nya folk till maskinerna sker detta ej. De konflikter, som satts i
gång hos de få firmor, hvilka ännu tillämpat lagen, återverka på alla andra.
Men arbetet måste sättas i gång. Segern beror därpå. Hundratusentals
värdefulla lif bero därpå. Det gäller, om detta krig skall kunna inom ett år bringas
till ett segerrikt slut eller om dess blodfyllda fotsteg skola trampas under flera
år ännu. Det är arbetarna som ha att ge svaret. Vi ha ingått det stora aftalet
med dem: vi hålla våra löften. Hvad som måste göras kan göras. Men faran
är att det blir för sent. Ödesdigra ord! För sent börjadt, för sent fullbordadt!
För sena föresatser, för sena förberedelser, för sena beslut! Under hela kriget
har den onda makten »för sent» snärjt de allierade makternas härar. Om vi
ej nu bättra oss måste fördömelsen drabba den heliga sak hvarför vi kämpa.
Det var några minuter senare Lloyd George förklarade ögonblicket
vara inne för den afgörande kraftinsatsen. »Our Fleet and the
gallantry of the troops of the Allies have given us time to muster
our reserves.» — Orden ägde ju lika full tillämplighet på
rekryteringsfrågan, men där härskade ännu, ej minst bland en del
parlamentarici, i viss mån samma åskådningar som ett halft år tidigare,
när blotta krafvet på en allmän registrering af rikets män och
kvinnor inom de arbetsföra åldersklasserna beskrefs som vidrigt preusseri
och ett groft ingrepp i den medborgerliga friheten.
Denna var emellertid i själfva verket ganska illa åtgången i England
efter krigsutbrottet, ehuru allt hvad därvidlag skedde icke oroade ens
tillnärmelsevis så mycket som nationalregistret. Och det märkliga
är att den man, hvilken varit den drifvande kraften i fråga om
mycket långt gående inskränkningar af nedärfda engelska frihetstraditioner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:21:17 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1916/0167.html
