Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Habeas corpus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 DAGENS FRÅGOR
också var den, som under striden inom kabinettet om värnplikten
framträdde som dess bittraste fiende.
Veckan efter tisdagen den 21 december pågingo ideliga
kabinettssammanträden. Det blef tydligt, att icke ens inom Englands regering,,
icke ens efter 17 månaders krig och icke ens i det läge, som så
kraftigt tecknats af Lloyd George, enig insikt fanns om
nödvändigheten att acceptera den högst lindriga och utspädda form af
värnplikt, som var ifrågasatt. Först den 28 synes en majoritet af
ministrarna ha enats om att premierministerns löfte om tvångsinkallelse
af ogifta, militärdugliga män måste hållas, innan de gifta män, som
mot sagda löfte anmält sig, kunde kräfvas på sitt löfte.
Justitieministern, sir J. Simon, allmänt ansedd som Mr Asquiths tronföljare^
framträdde då som motståndets hufvudman, och medan
arbetarpartiets representanter i koalitionsregeringen gjorde sitt yttersta och äfven
lyckades att dämpa sitt partis ovillighet, blef det sir John ensam som
på årets sista dag utträdde ur kabinettet. Och när den 5 januari
billen om tvångsinkallelse af de ogifta män i militäråldern, som ej
tillhörde någon af de oräkneliga som »omistliga» betecknade
industrierna, framlades i underhuset, var Simon en af hufvudtalarne mot
förslaget. I detta vidunderliga anförande sade en af Englands främste
politici sig hoppas att förslaget skulle falla. Det vore mycket
oriktigt att bedöma hela frågan som en lämplighetsfråga. Det gällde
nationens lifsprinciper: »Hylla ej den preussiska militarismen genom
att acceptera en af dess vidrigaste institutioner».
Dagen innan Simon sålunda talade i underhuset om huru det
tillfälliga accepterandet af en mycket begränsad värnpliktsidé innebar,
att Englands folk »kastade bort sin förstfödslorätt», hade samma
underhus i en interpellationsdebatt fått belyst huru det stod till med
tryckfriheten. Ett skotskt arbetareblad, Forward, hade publicerat
en »unauthorized report» beträffande möten som Lloyd George hållit
i Glyde-distriktet för att förmå arbetarna till ett mer resonabelt
uppträdande i här ofvan berörda hänseenden. Detta ledde till att
Glasgowpolisen den 3 januari beslagtog tidningen, t. o. m. efterforskade
prenumerantlistorna och där sådana kunde åtkommas verkställande
beslag i enskilda hem. Tidningens utgifvande förbjöds och dess
återupptagande tilläts först den 30 januari, sedan både tidningens
förlagsbolag och dess tryckeri till de militära myndigheterna afgifvit en af
dem godkänd, mycket omfattande försäkran att icke trycka några
artiklar bl. a. »ägnade att framkalla missnöje med
ammunitionstillverk-ningslagen eller med systemet att låta icke yrkeslärda arbetare arbeta
samman med yrkeslärda sådana, samt att i kontraktet med hvarje
tryckeri, som tidningen kan komma att anlita, stipulera att i
tvifvel-aktiga fall artiklar skola underställas censorsbyrån». Men redan den
4 februari fann sig polisen föranlåten ingripa mot en annan
arbetaretidning i Clyde-distriktet — Times’ rubrik lyder: »Another
Socialist Paper suppressed» — och där tog man all uppsatt text i beslag,
liksom förhållandet var när Londontidningen Globe tidigare
undertrycktes för en tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
