Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Krigsberedskap och folkanda. Af Carl Rosenblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Såsom ett exempel på, hvad i begränsningen kan innefattas,
må i främsta rummet framhållas den själfskrifna lagen om
svenska folkets oinskränkta församlings- och föreningsrätt. Denna
lag måste på det militära området möta starka restriktioner,
hvarom också § 81 i den förra strafflagen för krigsmakten
talade. Motsvarande paragraf i den nya lagen lämnar däremot
frihet för organiseradt missnöje i vissa afseenden.
Sammanslutningar, som hafva till uppgift att genom samlad, organiserad
kraft genomföra en intressekamp, äro fullkomligt oförenliga med
krigsväsendets natur. Dylika kamporganisationer ha sitt
naturliga berättigande på det sociala området med dess spänning
mellan olika intressesfärer; men på det militära åter kommer
kampen att riktas ej mot konkurrenter eller motintresserade
utan mot myndigheter, och härvid är att märka, att det är själfva
organisationen, oafsedt dess ursprungliga karaktär och uppgift,
som innebär fara, ty är ramen väl färdig, undandrar sig dess
innehåll kontroll och behärskande, framför allt under kritiska
perioder. En intressesammanslutning drages lätt in i
dagspolitikens strider, därtill fordras en ringa öfverglidning, hvarom den
s. k. situationsmiljön lätt drar försorg. Är huset väl uppbygdt,
kan ej säkerhet vinnas för hvem, som i framtiden flyttar därin.
Tecken ha sannerligen ej saknats på den påfrestning, för
hvilken lojaliteten hos underbefäl och manskap under socialt
upprörda tider varder utsatt, och framtiden kan väntas i den
vägen bereda ännu obehagligare öfverraskningar.
Allt detta är nu visserligen så ostridigt och klart, att där ej
borde vara plats för någon tvekan om dess sanning. Tyvärr
är emellertid militär uppfattning ännu främmande för
folkmedvetandet hos oss ända därhän, att den betraktas som en
kulturfientlig atavism. Teorierna om de medborgerliga
rättigheterna ha i vårt land vid sin tillämpning öfverskridit den gräns,
där den enskildes och det allmännas intresse kollidera; bland
de mest hotande symptomerna häraf måste de anses, som till
äfventyrs framträda på det militära området. Det demokratiska
nivelleringsarbetet har lyckats utplåna nästan hvarje gräns
mellan det militära och det borgerliga, och krigsväsendet har
därmed själfskrifvet beröfvats möjlighet att häfda eller förvärfva
de prerogativ inom samhället, hvilka betingas af dess väsen och
uppgift. Grunden härtill ligger djupt och långt tillbaka.
Reaktionen efter vårt folks långa och ständiga krigsperioder, ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
