Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Krigsberedskap och folkanda. Af Carl Rosenblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Emellertid ha vi att vänta ett nytt argument mot den s. k.
preussiska militarismen däri, att man under skyttegrafskriget
har bevittnat, huru den tyska stramheten mjuknat och
förhållandet mellan befäl och trupp blifvit mera kamratlikt. Så är
helt naturligt förhållandet; men att utan fara för disciplinen
friare former kunna tillåtas framträda, beror just på, att
krigslydnaden hvilar på orubblig grund, instinktivt känd af en hvar
under alla lifsförhållanden och att formen osvikligt står till
buds att återtaga, om andan skulle svikta. Visserligen torde
man efter kriget kunna motse en viss omläggning af
fredsutbildningen äfven beträffande de militära formerna, men man
kommer utan tvifvel att noga vaka öfver, att ej en lösare typ
på fredsutbildningen får insmyga sig. En drill, skarpare än
någonsin, lär omedelbart bakom fronten bedrifvas med den
unga truppen, innan den insättes i strid. Tyskarna ha lärt af
krigen, att framgången och kraften ytterst hvila på deras till
anda och form järnhårda krigstukt, framgången ur en rik
erfarenhets mänskokännedom och byggd på den mänskliga
naturens oföränderliga grundegenskaper. Kunde vi på detta område
tillnärmelsevis nå den af kriget eventuellt förmildrade tyska s. k.
militarismen, skulle vår organisation och materiella
krigsrustning blifva i verklig mening krigsduglig, men först då. Nu
kan visserligen med skenbart fog invändas, att världskriget visat,
att alla folk äro ungefär lika modiga, lika underbart uthålliga
samt att hastigt improviserade truppförband slåss bra. Man
förbiser därvid den utomordentligt intensiva skola för hela
folkets sammansmältning till en för nationella lifsmål kämpande
enhet, det långa kriget erbjuder, hvartill kommer, att vi ännu
känna föga om detaljerna af striderna. Säkerligen kommer det
framdeles i dagen, huru fredsutbildningens anda och principer
tryckt sin stämpel på kriget, äfven där de under dess första
skede förbrukade trupperna ersatts af nya formationer.
Världskrigets långvarighet vederlägger dessutom ingalunda, att krigets
första skede i regeln blir afgörande för fälttåget, och hvarken
stridsduglighet eller disciplin låter sig improviseras mellan
krigsförklaring och sammandrabbning. Några förhoppningar på
aftrubbning i militära kraf på stram disciplinerande drill i
samband med soldatuppfostran kunna därför helt visst ej grundas
på den väntade krigserfarenheten; säkerligen blir förhållandet
motsatt äfven utom Tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
