- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjette årgången. 1916 /
336

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Krigsberedskap och folkanda. Af Carl Rosenblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Att detta samband ej hos oss synnerligen beaktas, beror dels
på begreppsförvirring, alstrad af det ständiga hånet och
förföljelsen mot den s. k. paradlyxen, dels på den korta
utbildningstiden med flera faktorer. Paradlyxens bannlysning har afsatt
sig i reglementen och instruktioner i form af föreskrifter, att
blott det skall öfvas, som äger tillämpning i kriget. Det torde
ej kunna bestridas att trång tolkning af denna i sig själf riktiga
princip hos oss fått leda till en krigsefterbildning, som kommit
i konflikt med, undanträngt krigsutbildningen i vissa afseenden.
Med fältmässighetens lösare former tycks t. ex. bland annat
förmågan att kommendera så, att man tar truppen samtidigt
med sig, fallit i glömska. Man hör nämligen sällan nu för
tiden ett kommando med den strama kläm, som framtvingar
precision. Den praktiska fältmässigheten i öfningarna måste bakom
sig ha en fast grund af disciplinerande drill liksom af
gymnastisk träning. Den fasta, strama militära formen hos trupp
och enskild krigsman hör organiskt samman med
krigsdugligheten. Inriktar man sig på fältmässighet med förbiseende häraf,
kastar man ut barnet med badvattnet. Sanningar missbrukas
så lätt till omdömeslösa, för långt dragna konsekvenser, bli
slagord. Fältmässigheten har i många fall nog ej undgått detta
öde. När vi nu ej längre behöfva forcera utbildningen lika
irrationellt, som hittills, är tiden inne att korrigera, hvad som
kan ha brustit härutinnan. En återgång till och stegring af
äldre tiders strängare former i vissa afseenden både enskildt
och i trupp, utan att störa fältmässigheten, skulle verka
välgörande och skaffa den svagt utbildade värnpliktsarmén en
mycket välbehöflig ryggrad vid dess uppgift att tjäna som stomme
för de mobiliserade förbanden.

Ett rätt tillförlitligt utslag af soldatutbildningen erbjuda
utseende, hållning och skick utom tjänsten.

Yttre former äro uttryck för inre värden, kanske mera på
det militära området än annars i lifvet. En fullgod andlig
och kroppslig soldatutbildning sätter sin omisskännliga prägel
på mannens hela uppträdande. Det vore naturligtvis obilligt
att här ställa fordringarna synnerligen högt med vår trupp, där
flertalet ej hinner öfver rekrytstadiet, men man kan och måste
ur krigsduglighetens synpunkt begära vida mera, än hvad som
presteras. I hvarje fall får man ej pruta af på fordringarna
på underbefälet af manskapet, om äfven, som på annat ställe

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:21:17 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1916/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free