Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Krig och välgörenhet - Krigets inverkan på befolkningsutvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 471
bete o. s. v., som delvis icke ens kommo till omnämnande i pressen. De stora
tidningarna och yrkesföreningarna samlade likaledes för de mest olikartade
ändamål».
I fortsättningen lämnas exempel på 22 (!) nya föreningar för
nödställda konstnärer, 5 för bildade kvinnor, 23 för krigsinvalider och
krigsblinda — allt enbart i Berlin — samt betonas särskildt det
betänkliga i åtgärderna på det sistnämnda området, där ett plötsligt
uppflammande medlidande lättare än vanligt kan leda till fördärf,
emedan en oafbruten och metodisk behandling är enda räddningen
för krigets offer. Till sist nämnes också, att rent egoistiska syften i
vissa fall insmugit sig i detta förvirrade och planlösa arbete.
Otvivelaktigt är faran i vårt land, med vårt folks mindre vana vid
disciplin och subordination, ännu långt större än i Tyskland. Det
blir ett nödvändigt led i den sociala krigsberedskapen att leda in den
med dåligt förstånd parade goda viljan på rätta vägar, om man ej
vill utsätta sig för mycket vidtgående skador på folket och därmed
minska landets förmåga att hålla ut i striden. Man må hoppas, att
Drottningens centralkommitté har sin blick fästad vid denna viktiga
uppgift. Det är för öfrigt ej uteslutet, att åtgärder i enande och
planläggande riktning kunna visa sig behöfliga under den allvarliga vinter
som nu förestår, äfven om vi lyckas hålla oss utanför kriget.
Med spänning, ehuru naturligtvis utan spår
af optimism, väntar inan öfverallt på de
officiella siffror, som skola visa omfattningen af den skada kriget gjort
på befolkningsutvecklingen i de krigförande länderna. Till de första
bidragen hör den nu utkomna preussiska befolkningsstatistiken för
1914, som bl. a. refereras i augustihäftet af Conrad-Elsters Jahrbucher
fur Nationalökonomie und Statistik. Det är ju blott fem
krigsmånader af de hittills förflutna tjugosex, som där fått göra sitt inflytande
gällande, och bristen på månadssiffror för åtskilliga områden
begränsar ytterligare synvidden; men trots detta sakna resultaten ej intresse.
Födelsetalen äro uppenbarligen fullkomligt opåverkade af kriget
under dessa första månader, och detta har medfört ett förvånande
gynnsamt födelseöfverskott, på 9,5 promille, lika mycket som Sveriges
motsvarande öfverskott 1913 och rent af högre än vårt för 1914 (9,05 %0).
Men de preussiska siffrorna för den följande tiden komma att té sig
desto mindre gynnsamma, det kan man redan nu se på de öfriga
sidorna af befolkningsutvecklingen. Sålunda har antalet nya
äktenskap under året minskats med 37,500 mot fjolåret, trots de sannolikt
25—30,000 »krigsäktenskap», som helt och hållet koncentrerats till
augusti månad. Och ökningen af under året döda är 146,000 mot en
nedgång i dödlighet året förut af 16,000.
Af större intresse än klumpsiffrorna äro emellertid detalj uppgif terna.
Särskildt gäller detta siffrorna för den manliga dödligheten. Redan
för åldern "15—20 år är dödligheten ej långt ifrån fördubblad, och
den därpå följande, mest utsatta åldern, 20—30 år, har nära sex gånger
så många dödsfall som under föregående år; i jämförelse härmed är
Krigets inverkan på
befolkningsutvecklingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
