Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Krigets inverkan på befolkningsutvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472 DAGENS FRÅGOR
30—40-årsåldern i någon mån skonad, men siffran är dock där 2 1/2
gånger så hög som 1913. Samma alldeles obetingade tyngdpunkt på
den första mannaåldern visar dödligheten bland de gifta männen;
ökningen är där ojämförligt störst för dem som varit gifta högst
tio år.
Yrkesfördelningen bland de döda männen förefaller slutligen erbjuda
mest lärdom, såsom belysning af krigets inverkan på olika
samhällsklasser. Statistiken synes ej lämna något tvifvel att dödsrisken är
störst för befälet och därmed för de bildade klasserna, något som
tidigare framhållits i afseende på den engelska armén särskildt i
boerkriget men ansetts till stor del bero på de engelska officerarnes
oförsiktighet och oerfarenhet; de preussiska siffrorna visa hur
universell och socialt betydelsefull saken är. Alldeles ojämförligt störst
ökning i dödlighet visar gruppen stående armé och flotta, som
hufvudsakligen innefattar aktivt befäl; ökningen är där 681 %. Därnäst
kommer, mycket betecknande och mycket allvarligt, gruppen bildning,
uppfostran och undervisning, med 246 %\ det gäller där
otvifvelaktigt till stor del reservbefäl. Egendomligt nog är den tredje gruppen
högre bildade, nämligen stats- och kommunaltjänstemän, betydligt
bättre ställd, med en ökning af 100 %. Framom denna sista grupp
stå de stora industrierna, åtminstone delvis i ordning efter de anspråk,
som ställas på arbetarnes fysiska duglighet: bergsbruk (156 %\
fabriksindustri (140 %\ grafisk industri (114 %), metallförädling (110 %),
byggnadsindustri (102 X); här är det sannolikt företrädesvis fråga om
männen i ledet. Medeltalet är 63,6 %, och i skalans andra ända
befinna sig fattighjon och andra yrkeslösa (15 %’), prästerskapet (34 %\
och inom arbetarklassen betecknande nog beklädnadsindustrien (39 %\
med sina måttliga anspråk på yrkesutöfvarnes rörlighet och fysiska
styrka.
Alla slutsatser ur dessa siffror måste gifvetvis vara provisoriska,
då man ej nu kan säkert utskilja de af kriget bortryckta; men det
lider knappast något tvifvel, att de framträdande ändringarna i första
hand äro krigsverkningar. Siffrorna för yrkesfördelningen öppna i
hvarje fall utsikt till en starkt påskyndad »ståndscirkulation» efter
krigets slut, just därför att kriget synes kräfva sina offer i
oproportionerlig grad bland de bildade klasserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
