- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjette årgången. 1916 /
474

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dyrtid och varubrist. Af Eli F. Heckscher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

474 DYRTID OCH VARUBRIST

Hvarpå denna ökning i sedelutgifningen och den därmed
åtminstone delvis sammanhängande ökningen i avistatillgångar
beror, är ett mer inveckladt kapitel, och allra mest inveckladt
är kapitlet om medlen för dess stäfjande; men båda problemen
skola här blott inledningsvis beröras.

Fram till februari månad i år var det omöjligt att hindra ett
inflöde af guld i vårt land; och därmed var det också omöjligt
att hindra detta guld från att utbytas mot sedlar samt sålunda
från att öka den redan förut stora sedelfloden; om guldet själft
i sedlarnas ställe kommit i omlopp, skulle läget från
prisbild-ningssynpunkt för öfrigt ej ha blifvit det minsta bättre. Det
djärfva och banbrytande steg, som i februari togs genom
upphäfvande af guldinlösningsförpliktelsen, befriade emellertid
Sverige och dess skandinaviska grannländer från nödvändigheten
att ytterligare öka sina betalningsmedel; och den redogörelse för
innebörden häraf, som gafs i Svensk Tidskrifts andra häfte för
i år, äger fortfarande full giltighet. Trots denna nyförvärfvade
möjlighet visade det sig dock, att sedelutgifningen fortfor att stiga
efter februari månad, i det att Riksbanken, i stället för att byta
ut guld emot sedlar, nu förvärfvat utländska värdepapper emot
sedlar.

Det är närmast denna utveckling, som hindrat vår valuta att
stiga så högt öfver sitt nominella guldvärde, som
februaribeslutet eljest skulle ha möjliggjort. Utvecklingens orsaker äro
svårare att angifva. En hufvudsak har dock påtagligen varit våra
»mynt-allierade» Danmarks och Norges mindre ifver att hålla
sin valuta uppe och sin däraf följande, gent emot oss
ogynnsamma betalningsbalans, som de sökt utjämna genom
värdepappersförsäljningar till oss, hvilka i sin tur nedpressat också
vår valuta. Hela förklaringen är detta dock knappast, utan
därjämte har man sannolikt att räkna med en betydlig indirekt
finansiering af vår export, d. v. s. ett möjliggörande af export
af svenska varor till de krigförande utan omedelbar
motprestation af utländska varor till oss.

Åtgärderna emot de båda momenten af denna utveckling äro
som sagdt allra svårast att angifva. Hvad det första momentet
beträffar, ha Danmark och Norge, så länge den skandinaviska
myntkonventionen varar, åtminstone formell rätt — i den mån
de icke afstått därifrån genom löfte till våra vederbörande —
att utjämna sina skulder hos oss genom att skicka oss skandi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:21:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1916/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free