Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Tysklands u-båtskrig och »kanslersfronden» - En belgare om belgisk neutralitetspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518 DAGENS FRÅGOR
så pass betydande risker för hvarje sjöfarande nation, att man icke
kan ställa sig likgiltig inför dess genomförande. I det »hänsynslösa»
u-båtskrigets idé ligger främst ett lösgörande från förut erkända
folkrättsplikter äfven mot de neutrala. Ur denna synpunkt torde det
vara äfven för svenskt intresse synnerligen betänkligt, om de nu mot
norska handelsflottan tillämpade metoderna skulle göras till någon
allmän norm för framtida behandling af den neutrala Englandstrafiken.
Under orosåren mot 1880-talets slut —
när-nare bestämdt 1889 — utgaf en belgisk
fortifikationsofficer, major Girard en flygskrift, La Belgique et la Guerre
prochaine. Gonsidérations de politique positive, hvari han
med skärpa kritiserade den af general Brialmont uttänkta plan för
Belgiens försvar, som på 1880-talet börjat förverkligas, och äfven den
uppfattning af Belgiens neutralitet och neutralitetspolitik, som ligger
till grund för densamma. Mer än tjugo år senare, två år före
stormaktskrigets utbrott, utvecklade Girard vidlyftigare och med
indragande af ett folkrättsligt-historiskt bevismaterial i hufvudsak samma
grundtankar i en i tidskriften La Tribune Nationale införd
artikelserie med rubriken La Belgique entré la Triplice et la Triple
Ent en t e. Det öde, som genom stormaktskriget drabbat Belgien, har i
vissa punkter på ett öfverraskande sätt bekräftat riktigheten af författarens
förutsägelser och öfverhufvud gjort aktuella de problem, som af honom
behandlats. Skriften från 1889 har framdragits ur glömskan, och förf.
har funnit sig föranlåten att föranstalta en ny upplaga af sina båda
diskussionsinlägg i en liten volym med titeln A va n t la Guerre.
Deux Pages d’Histoire. De synpunkter, som där med brinnande
öfvertygelse och icke ringa talang framläggas, ha det allra största
intresse för neutrala småstater i allmänhet och beröra åtskilliga
problem, som i vårt land ifrigt dryftats både under själfva kriget och
åren närmast förut. En kort redogörelse för grundtanken i de båda
uppsatserna torde därför väl försvara sin plats.
Grundläggande för Girards hela uppfattning af Belgiens
försvarsproblem är hans uppfattning af den belgiska neutraliteten. Denna
är icke tillkommen i Belgiens eget intresse, är icke en Europas
oegennyttiga skänk till den nyfödda nationen, utan en af vissa stormakter pålagd
förpliktelse till skydd för deras egna intressen mot Frankrike. I själfva
verket är den blott en ny fas af den mot Frankrike riktade politik, som
efter Utrechtfreden tog gestalt i barriär-traktaten. Den af de fem
stormakterna gifna garantien gällde i sin slutgiltiga form landets
oberoende och neutralitet men icke den territoriella okränkbarheten. Detta
framgår ej mindre af själfva garantitraktatens afrättning än äfven af
den tilläggsdeklaration till den s. k. fästningstraktaten af den 14 dec.
1831, som konung Leopold såg sig nödsakad att underskrifva, och
hvarigenom han med hänsyn till vissa belgiska fästningar iklädde
sig samma förpliktelse som tidigare påhvilat konungen af Nederländerna.
Detta innebar skyldigheten att under vissa närmare angifna
förhållanden tillåta resp. Preussen och Storbritannien att inlägga garnisoner
En belgare om belgisk
neutralitetspolitik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
