Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - En belgare om belgisk neutralitetspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 519
i vissa angifna fästningar. Denna sistnämnda förpliktelse visste
Leopold att på ett behändigt sätt undandraga sig genom ifrågavarande
fästningars nedläggande.
Den belgiska neutraliteten framstår för Girard närmast som en
olycka för landet Den har insöft folket i en falsk säkerhet, och
särskildt har den moderna uppfattningen af Belgiens neutrala existens
såsom ett allmäneuropeiskt intresse medfört en oberättigad tilltro till
garanternas vilja och förmåga att skydda densamma. Den har
förledt de styrande att sätta sitt mål i neutralitetens försvar i stället
för i försvaret af landets existens och oberoende. Med styrka
framhäfver förf. traktaters förgänglighet, huru de under intressenas eller
nödvändighetens tryck förlora sin giltighet. Och åter och åter
understrykes, att den största faran för Belgien inträder ej vid utbrottet
utan vid afslutningen af ett stormaktskrig, att hufvudfrågan ej är att
häfda den territoriella okränkbarheten under kriget utan oberoendet
och integriteten efter detsamma.
Med utgångspunkt i sin tolkning af de grundläggande fördragens
innebörd vänder sig förf. mot den officiellt proklamerade politiken att
försvara neutraliteten och börja krig mot den makt. som först
kränker territoriet — man känner igen denna något formella uppfattning
från diskussionen här hemma — liksom ock mot den därur
framgångna Brialmont-Beernaertska försvarsplanen med dess
hufvudmo-ment: ytterligare befästande af Antwerpen och befästningar i Meusedalen.
Kritiken kan sammanfattas sålunda. Fördragen ålägga icke Belgien att
upprätthålla sin territoriella okränkbarhet. Det Brialmontska
fästningssystemet är alldeles för stort tilltaget för landets stridskrafter, så
att när fästningarna fått sina besättningar intet blir öfver för fältarmén,
och de af honom förordade Meusebefästningarna äro för öfrigt
delvis just desamma, som Leopold I nedlagt för att komma ifrån
förpliktelserna i fästningstraktatens tilläggsdeklaration. Med en synnerligen
bindande bevisföring uppvisas de praktiska svårigheterna vid
till-lämpningen af grundsatsen att vända sig mot den förste inkräktaren. Vid
ungefär samtidig inmarsch af trupper från olika håll blir det ofta en ren
omöjlighet att konstatera, hvem som först kränkt territoriet. Och vid
successiv inmarsch innebär krig mot den först inryckande krig mot
den bäst förberedde, alltså mot den, som har största utsikterna att
stå som segrare. Valet sker sålunda efter rent formella grunder utan
hänsyn till djupare liggande intressen.
I stället för den officiella belgiska militärpolitiken förordar Girard
en annan, hvars hufvudpunkter äro: medgifvande åt krigförande makt
att fritt tåga igenom territoriet, uppsättande af en efter landets
befolkningstal afpassad fältarmé, som sammandrages utanför
genomtågs-rayonen och förhåller sig afvaktande, samt därefter anslutning till en
af de krigförande i enlighet med landets intressen, d. v. s. enligt
förf:s mening till den starkaste. Förf. gör ingen hemlighet af att
detta för honom betyder till Tyskland, och hans omdöme om Belgiens
politik 1914 blir därefter; i stället för att slå in på den väg man valde
borde man ha gått in på de tyska krafven och slutit sig till Tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
