Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - »The scrap of paper» — före världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
522 DAGENS FRÅGOR
fallen strider emellertid denna folktro på det mest förvånande sätt
mot uppenbara fakta.
Hvad själfva genommarschplanen beträffar, så är det nog att säga,
att den periodiska litteraturen öfverflödar af bevismaterial för att den
allmänna meningen, ej minst i England, accepterat som en fullt
konkret möjlighet, hvad grefve Ehrensvärd inför andra kammaren efter
sina iakttagelser som svenskt sändebud i Bryssel fann nödvändigt
framhålla, nämligen att »under en allmän konflikt, då måhända en
stat är inbegripen i en strid på lif och död, i ett sådant ögonblick
är en stat tyvärr icke sinnad att fullt akta rättens principer», och
att svagheten hos den permanenta neutraliteten är »dess syfte att,
sedan kriget väl en gång brutit ut, söka genom ett trolldomsord
befria ett eller annat land från dess verkningar.» (Försvarsfrågan, utg.
af Svensk Tidskrifts red. sid. 138.) Bland rikedomen af representa
tiva dokument härvidlag må främst hänvisas till Repingtons man kan
nästan säga klassiska bidrag till The Times’ spalter — framför allt
i den lysande, redan förut i denna årgång, sid. 326, omtalade
essayserien New tendencies in the German Army (jan.—febr. 1911),
som väckte den största uppmärksamhet Europa rundt och finnes lätt
tillgänglig i författarens samma år skrifna Essays and Griticisms.
Men redan tidigare samma år hade Times (jan. 23 och 30 samt
febr. 20), samtidigt med Morning Post, behandlat den tyska marschen
genom Belgien som en fullt konkret möjlighet. Särskildt må, då den
sistnämnda tidningen kan studeras å Kungl, biblioteket i Stockholm,
lian visas till den för då rådande uppfattning högst karakteristiska
artikeln Belgian neutrality; the possibility of violatio n,
som förekom den 25 januari och som anges härröra från en fransk
författare. Den utmynnar bl. a. i satsen att »ingen kan vilja
påstå, att de tyska transportanordningarna invid gränsen mot
Belgien äro afsedda att sätta en tysk armé i stånd att rikta ett slag
mot Frankrike genom Meusedalen i stället för att taga genvägen
genom Belgien.» Fortnightly Review för september samma år har (sid.
463 o. f.) en artikel orn den tyska angreppsplanen mot Frankrike, som
ger en god bild af den då allmänt drifna satsen och i detalj
diskuterar problemet, hvar i Belgien det är lämpligt att uppdraga
stridsfronten. Den bekante författaren mr Hilaire Bellocs artikel med samma
tes i London Magazine för maj 1912 gaf honom i England anseende
som betydande auktoritet. Att parlamentsdebatterna i Belgien, den
belgiska pressen, den franska militära publicistiken alla vittna i samma
riktning är visserligen ett intressant och viktigt faktum, hvilket också
behandlats i Svensk Tidskrift (se årg. 1911, sid. 239 o. f. samt 1912,
sid. 6 o. f.) men som dock ligger vid sidan af det i detta
sammanhang väsentliga, nämligen att inför engelsk opinion Tysklands infall
i Belgien redan åratal före kriget framstod som en nästan gifven
eventualitet i händelse af ett stort europeiskt krig, och att inom
sakkunniga och ansvariga kretsar denna eventualitet räknades som en af
de bestämmande faktorerna. I ett tal i Liverpool den 21 september
1914 förklarade sjöministern mr Churchill att han »för tre år sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
