Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - De neutrala och krigsutbrottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 527
enligt den na auktoriserade engelska doktrinen gjort »ett krig som
detta» till hvad det är.
Några antydningar härom ha gifvits sid. 521 ff., där också ett par
vittnesbörd framdragits om, huru vid olika tillfällen ansvariga engelska
statsmän ställt sig helt annorlunda till frågan om den förpliktande arten
af den belgiska neutralitetsgarantien än som kommer tillsynes i lord
Greys ord, när han framställer som en själfklar sak en fredsligas
kategoriska kraf: »the Belgian treaty must be observed». Hvad i dessa
ord tyst förutsattes, är just lika mycket öfvertygande som lord Greys
version i bankettföredraget af historien om krigsutbrottet 1914: »Det
hela var en repetition af historien om 1870: kriget förberedt i Berlin
ej blott i fråga om krigsmateriel utan i alla andra hänseenden i en
grad långt öfver, hvad förhållandet var i något annat land, och så,
i det beräknade ögonblicket, en fint för att provocera ett annat land
att vidtaga försvarsåtgärder och, när dessa försvarsåtgärder vidtagits,
dessas mötande med ett ultimatum som gjorde kriget oundvikligt.»
Det är ej obetydliga intellektuella offer som den påkallar, hvilken
vill att andra skola enas om en sådan uppfattning af 1870 års
förhistoria och innebörd. Men vi möta här i hvarje fall en fullgod
illustration till den problemförenkling, som onekligen är en
oundgänglig betingelse för att göra till verklighet lord Greys maning till de
neutrala staterna. Sedan det förberedande afskiljandet af
konfliktanledningar, hvilka ej hota med »ett krig som detta», lyckligen
försiggått — man måste dock såsom en tänkbar möjlighet förutsätta t. ex.
att Storbritanniens regering hade år 1899 nekat att erkänna en casus
interveniendi — skola de samverkande neutrala nationerna taga
position och ingripa. De mest vidt skilda statsviljor skola enas till en,
och denna skall våra färdig att besluta de mest vidtutseende åtgärder
— lord Grey förklarade uttryckligen och helt naturligt, att de neutrala
borde vara beredda att använda våld, om så kräfdes, i sitt fredsvärf.
Man behöfver ej gå längre än till den engelska politikens hållning
i fråga om ett för densamma så centralt problem som det belgiska
för att finna huru svåruppfyllda de Greyska krafven på en mångfald
staters enhetliga och beslutsamma ingripande äro. Ej minst tydligt
framträder detta i den Asquith-Greyska regeringens egen vacklan och
osäkerhet i denna punkt under de ödesdigra dagarna före
krigsutbrottet. Och i samma mån som man finner det naturligt och
mänskligt att de, som buro det fruktansvärda ansvaret att inom den engelska
regeringen besluta, veko undan eller tvekade, i samma mån finner
man det förvånande att af statsmän och politici i vidt skilda
länder, män hvilka kanske aldrig ha sett hvarandra eller som hvar i
sin stad skola handla under en »demokratisk kontroll», utkräfves hvad
en kamratkrets, som i många år vid hvarandras sida »suttit ad
cla-vum imperii», icke mäktade åstadkomma.
För någon tid sedan uttryckte den ansvarstyngde man, hvilkens kraf
i detta hänseende här skärskådats, till en intervjuare sin önskan att
få bränna alla blåböcker och diplomatiska handlingar och lägga askan
kring rosenbuskarna i Fallodons trädgård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
