Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Världskrigets förlopp. Turkiets insats. Af Sune Bergelin - Kaukasiska fronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDSKRIGETS FÖRLOPP 577
Erzingjan. Den 3 mars togs Bitlis sydväst om Van-sjön och
därefter staden Trapezunt den 17 april. Med Erzingjans eröfring
den 25 juli, efter ett förbittradt motstånd af turkarna, var
Armeniens eröfring fullbordad. De af turkarna hit framförda
förstärkningarna hafva emellertid hindrat vidare framträngande
särskildt i riktning mot Bagdadbanan. Den viktiga vägknuten
Bitlis återeröfrades under sensommaren.
I Persien trängde ryssarna vid nyåret fram dels söder om
Urmia-sjön, dels från Hamadan mot Kermanschah. En flygande
kolonn fullständigade Persiens underkastelse och besättandet af
det ryska »intresseområdet» genom intagandet af Kaschan och
Ispahan (19 mars) söder om Teheran.
Ryssarnas framträngande öfver Kermanschah, där resterna af
det persiska gendarmeriet samt turkiska trupper bjödo ett
ihärdigt motstånd, kunde likväl ej förhindra katastrofen vid
Kut-el-Amara. Turkarna nöja sig för närvarande med en ren
defensiv krigföring mot engelsmännen strax sydost om
Kut-el-Amara. De grepo däremot genast på försommaren till
offensiven mot ryssarna i Persien. Denna kröntes den 10 augusti
med Hamadans eröfring och hejdande af ryssarnas offensiv.
Gallipolistridernas upphörande, men ännu mer Bulgariens
aktiva deltagande i världskriget och öppnandet af förbindelsen
centralmakterna—Sofia—Konstantinopel, hafva haft vidtgående
följder med hänsyn till Turkiets fortsatta insats i världskriget.
Redan på våren 1916 gjorde detta sig märkbart kändt vid
Turkiets krigföring på mesopotamiska, persiska och armeniska
fronterna, ehuruväl Armeniens förlust ej kunde förhindras. Det
positiva resultatet blef dock ett hejdande af den engelsk-ryska
offensiven mot Mossul-Bagdad. Att här ej ytterligare resultat
vunnits beror på, att Turkiet med full insikt om
centralblockets militära hufvuduppgifter, redan i juli sände trupper till
{ializien. Andra turkiska stridskrafter bidrogo därefter till
Mac-kensens segrar i september och oktober öfver rumänerna i
Dobrudscha, hvarjämte delar af centralmakternas front mot
Sar-rails Saloiiikiarmé hållas besatta af turkar.
I hvad mån dessa bidrag möjliggjort för centralmakterna att
icke blott afvärja ententens väldiga anfall under 1916 utan
vinna framgångar mot Rumänien kan först framdeles afgöras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
