Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - En engelsk bok om krigsmålen. Af Gustaf Stridsberg - Georg G. Armstrong: Our Ultimate Aim in the War
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
EN ENGELSK BOK OM KRIGSMÅLEN
Som den mest officiella formuleringen af ententens krigsmål
åberopas allt fortfarande mr Asquiths ord i Guildhall-anförandet den 9
november 1914:
Vi skola ej sticka i skidan det svärd, som efter mogen öfverläggning dragits,
förrän Belgien och äfven Serbien till fullo och därutöfver vinna ersättning för
allt, för hvad som offrats, förrän Frankrike säkerställts mot angreppshot, förrän
en oförstörbar grundval tryggar de smärre europeiska nationernas rätt och
förrän Preussens militära öfvervälde helt och för alltid förintats.
Mr Asquilh har själf om denna formel yttrat, att ban anser den
så klar och otvetydig, att han måste fråga: »Huru skall den kunna
göras tydligare?» Icke dess mindre lämnar den ju alla fredsmålets
verkliga problem olösta, ty ej en bokstaf antyder, huru Frankrike
skall säkerställas, hvilken den oförstörbara grundvalen för de smärre
nationernas rätt är, eller hvad som skall kunna ej blott helt och
hål-Jet utan äfven för all framtid förinta Preussens militära öfvervälde.
Just dessa frågor framställer den framstående liberale
tidningsmannen George G. Armstrong i sin bok om krigsmålen, Our
Ulti-mate Aim in the War (London 1916, George Allen & Unwin); och
den lilla tvåhundrasidorsboken är en af de mest läsvärda skrifterna
i ämnet. Författaren har giort sitt bästa för att komma
verkligheten något närmare än den Asquithska formeln, och i samma mån
framträda för läsaren konturerna af de problem, som mera beslöjas
än klarläggas af formeln i fråga.
Helt visst läsas i Armstrongs bok utsagor, som väcka stor
förvåning. Så ordar han i det för öfrigt mycket intressanta och
upplysande kapitlet rörande handel och sjöfart under krig om, huru trots
tyska folkrättskränkningar till sjöss under de allra första
krigsdagarna — och engelska klagomål därvidlag synas icke sakna fog
— England »under många månader icke gjorde något försök att
blockera Tyskland, ehuru Tysklands krigssätt snart medförde en
genomgripande förändring af Englands hållning». Den i högsta måtto
elastiska engelska uppfattning, som här talar, har fått en snart sagdt
klassisk helsning i första delen af den helt naturligt mycket
partiska, men också mycket innehållsrika The Times’ History of th e
War. Där påminnes om, huru tidningen i fråga den 20 augusti 1914
återgifvit en artikel ur Vorwärts, som började: »Om England skulle
blockera T}rskland», och som till en lång statistik öfver de lifsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
