Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Dagens frågor 23. 2. 1917
- Mordet på Jean Jaurès
- Kvinnoarbetet under kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Paris, och öppet anklaga dem för att i förening hafva fört Frankrike
in på en väg, som kanske skulle leda till dess undergång. Han hade
icke dolt sina afsikter utan öppet sagt till Ferry, att han ämnade
fortsätta sin kampanj mot kriget, hvarvid Ferry svarat: »Det vågar
ni icke, ty då skulle ni bli dödad i nästa gathörn!» Innan Jaurès
hann utföra sin afsikt, hade Ferrys ord besannats. Jaurès blef mördad,
innan han hunnit skrifva sitt J’accuse, och om dess tillämnade
innehåll kan man endast göra sig osäkra föreställningar. Huruvida Raoul
Villain hade någon kännedom om allt detta, det är emellertid något,
som förhören med honom icke synas ha berört, och liksom mycket
annat under de ödesdigra dagarna före krigsutbrottet kanske också
denna fråga kommer att förbli obesvarad.
Kvinnoarbetet under kriget.
Af alla krigets återverkningar på näringslifvet är
knappast någon viktigare än den rena nöden på mänsklig
arbetskraft. Saken är enkel nog, om man blott kan hålla sig fri från
den populära dogmatiken i ekonomiska ting, där »bristen på
arbetstillfällen» och »arbetslöshetens spöke» utgöra begynnelsen och änden
af alla föreställningar, och där följaktligen orsaken till arbetslöshet
missförstås på det jämmerligaste. Att de oräknade millioner, som
slukas af kriget och krigsarbetet, skola göra det oändligt svårt att få
folk till det öfriga — liksom till kriget själft — är som sagdt endast
naturlig. Verkan blir, att reserverna få rycka in i tomrummen, och
de nya tomrum, som därigenom skapas, fyllas af reserver, som stå
ännu längre ifrån förvärfsarbetets normala armé, ända tills de i
det gifna läget minst oumbärliga samhällsuppgifterna få ligga nere.
I detta program ligger den oerhördt stora och svåra uppgift hvarje
förnuftig ledning af arbetsmarknaden har att ställa sig, en uppgift
som till stor del sammanfaller med den att öfver hufvud organisera
landets näringslif i krig.
Det är en gifven sak att af de industriella reserver ett land
förfogar öfver, ingen i omfattning kan jämföras med dess kvinnliga
befolkning. Att den ej är overksam i fred, faller af sig själft; men
med att de manliga familjemedlemmarna draga bort, försvinner en
betydlig del af kvinnornas arbete, och äfven den därefter återstående
delen af arbetet i hemmen kan i nödfall inskränkas åtskilligt lättare
än fallet är med många andra uppgifter; slutligen finns det
otvifvelaktigt långt större möjlighet att till dylika husliga uppgifter nyttja
de eljest uttjänta i samhället än till förvärfsarbete i vanlig mening.
Hela denna mobilisering af arbetskraften måste befordras genom
lämpliga former för understödsväsendet, så att understöd förutsätter
villighet att antaga erbjudet arbete i stället för att minska denna
villighet, äfvensom genom en, så långt mänsklig makt förmår, effektiv
arbetsförmedling, som hindrar arbetskraften att stanna där den ej
behöfs. I hur hög grad dylika medel måste lämpas för ändamålet,
framgår kanske enklast af det faktum, att de ej ens med största
omsorg visat sig tillräckliga. Tyskland har som bekant fått gå öfver
till det obligatoriska förfogandet öfver den mänskliga arbetskraften,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:06 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1917/0171.html
