Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 23. 2. 1917 - Kvinnoarbetet under kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
DAGENS FRÅGOR
den s. k. nationella hjälptjänsten, och efter allt att döma ha hvarken
Frankrike eller England långt dit. Hittills har den tyska
tjänstepliktslagen ej utsträckts till kvinnorna; men sannolikt blir detta också ganska
snart nödvändigt.
Kvinnornas hela insats i det pågående krigets fredliga arbete kan
omöjligt öfverblickas ännu; det ligger i sakens natur, att den till
stor del faller på områden, som undandraga sig exakta beräkningar.
Sannolikt har betydelsen, frånsedt sjukvården, varit störst inom
jordbruket, i Tyskland, men kanske ännu mer i Frankrike — där man
ej i samma grad som i Tyskland haft att disponera jordbrukande
krigsfångar — skulle jordbrukets återgång säkerligen ha varit många
gånger större än nu, om man ej haft kvinnoarbetet att tillgå.
Större uppmärksamhet än dessa för den stora allmänheten osynliga
arbetsfält har emellertid kvinnoarbetet tilldragit sig inom industri,
handel och samfärdsel. För Tyskland är ingen utredning af denna sida af
problemet känd, men för England föreligga icke blott officiella siffror
utan, hvad bättre är, en personligt ledd enquéte af utvecklingen i de
viktigaste industrierna och kommunikationsverken. Förtjänsten häraf
tillkommer British Associations afdelning för ekonomisk vetenskap
och statistik, och de värdefullaste resultaten ingå i afdelningens andra
samling krigsekonomiska studier (Labour, Finance, and the War,
ed. by A. W. Kirkaldy, London, Pitman, 1916, 344 sid., 372 shillings),
som härigenom blifvit ett af de värdefullaste hittills utgifna bidragen
till krigets ekonomiska utforskning.
Det visar sig då först, att kvinnornas andel i industrien nog i
i någon mån öfverskattats, i det att de yrkesutöfvande kvinnorna,
frånsedt jordbruk och husligt arbete, intill april 1916 vuxit med knappt
en sjättedel. Äfven detta är dock 600,000; och senare officiella
uppgifter förete ytterligare ökning. Vidare måste det märkas, att dessa
siffror ge en alldeles otillräcklig föreställning om den ökade roll
kvinnorna fått sig tilldelad i de af kriget närmast berörda
industrierna, i det att en stor omflyttning ägt rum från- de vanliga
kvinnoyrkena, särskildt textilindustrierna, till de områden som förut
varit männen förbehållna. Den utsträckning, hvari män blifvit direkt
ersatta, uppgår också enligt senaste uppgifter till 750,000, och indirekt
ersättning — genom att kvinnorna fått ersätta halfvuxna gossar och
dessa ersätta män — får väl nu antas hålla sig omkring millionen.
När man betänker, att den totala styrkan under vapen beräknas till
fem millioner, blir bristen ansenlig nog i alla fall.
Det sätt, på hvilket ersättningen af manlig arbetskraft genom
kvinnlig gått för sig, är emellertid ej det minst intressanta i denna
märkliga anpassning. Något tanklöst har man nog i allmänhet gått ut ifrån, att
kvinnorna helt enkelt ryckt in på männens platser och allt annat
förblifvit sig likt. Redan en viss eftertanke visar, att det knappast kan
ha gått till på det viset. Alldeles oberoende af kvinnornas större eller
mindre förmåga att under lika förutsättningar fylla männens platser,
måste man först lägga märke till, att det gällde kvinnor, som
aldrig erhållit utbildning i det yrke, där de inträdde; och om de då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
