Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Jordbruk och skogsbruk i Norrland. Af Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omsider inträdande smidigare anpassning efter ortsförhållandena
vid afvittringen fingo behålla.
Den ökade tillgång på stallfoder, som blifvit en följd af den
intensiva foderväxtodlingen, öppnar möjligheten att ordna
kreaturens sommarutfodring äfven utan fäbodsystemet; tendenser att
öfvergå till fullständig stallfodring äfven om sommaren ha till
och med framträdt. Utvecklingen synes vara så påskyndad,
att en viss betänksamhet snarast är af nöden. Författaren pekar
på betesgångens gynnsamma inflytande på kreaturens utveckling
och inskärper, att de norrländska betena lika väl som det
själfvuxna höet representera höga fodervärden. Någon vän af de
aflägsna fäbodarna med deras ogynnsamma betingelser för
mjölkens rationella tillgodogörande är han dock ej.
Den instruktiva framställningen i Norrlands jordbruk
belyser på ett slående sätt, hur de stora vidderna mer och mer
bli obehöfliga för jordbruksfastigheterna. Det synes alltså
tydligt, att vi gå mot en tid, då minimiskogsanslaget för dessa kan
utmätas efter gårdens behof af husbehofsvirke, dock med
hänsyn tagen till att utrymme för kreaturens betesgång äfven erhålles.
Några normer för hvad som skall anses nödvändigt för en
gård ha dock ännu knappast vunnit allmänt erkännande.
Medan Norrlandskommittén i enlighet med hela sin tendens var
mycket fordrande, ha i den administrativa praxis, som
framvuxit i anslutning till nya ägostyckningslagen, väsentligt
snäfvare — enligt författaren alltför snäfva — mått börjat tillämpas.
Tydligt är emellertid, att det för jordbrukets räntabilitet är af
största vikt, att virkeskonsumtionen inskränkes och eventuellt
kvarlefvande ovanor från gamla tider ej genom en felaktig
politik uppmuntras.
Det är uppenbart, att en revolution sådan som den antydda
måste verka upplösande äfven på den nordsvenska allmogens
naturvuxna och genom sekler utvecklade samband med de stora
vidderna. Och denna kris inträder samtidigt med att en olycklig
politik i bondens hand lagt skogsrikedomar, hvilka aldrig varit
behöfliga för hans gård såsom jordbruksfastighet och nu
plötsligt fingo ett oanadt saluvärde. Det kunde ej undvikas, att
skogen för honom framstod som en handelsvara och att
realisationssynpunkten blef den förhärskande. De laga skiftena å
skogsmark hade säkerligen synts bönderna ganska meningslösa, så
länge man slog och betade på vidderna efter gammal vana och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
