- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Åttonde årgången. 1918 /
197

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Jordbruk och skogsbruk i Norrland. Af Bertil Boëthius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

opåtaldt kunde ta sitt husbehof af virke och litet till afsalu
dessutom, hvar det så föll sig. Men nu bli de förutsättningen
för att den enskilde med full frihet skall kunna förfoga öfver
det å hans lott fallande virket, och hvarken myndigheter eller
markägare dra sig därför för att remsa sönder byrutorna i dessa
ökända, stundom milslånga ribbor, som nu i stora distrikt hindra
såväl nyodlingar som rationell skogsvård. Man skulle stundom
kunna tro, att skiftespolitiken endast afsett att gynna den
säregna form för »skogsvård», som består i att kalhugga
hemmanet, så snart skogen någotsånär växt till, och lämna
stubbmarkerna åt naturens barmhärtighet och lagstiftarens förtänksamhet.

Metoden, ökänd från sågverksrörelsens första rofdriftstid,
fullföljes otvifvelaktigt af förmögnare bönder, landthandlare,
bolagsbulvaner och andra skogsspekulanter i sådan utsträckning, att
man bör räkna med den som ett af de mera regelbundet
återkommande sätten för skörd af bondhemmanens saluskog. För
statistiska utredningar torde denna skogssköfling vara
jämförelsevis svåråtkomlig. Ofta har den formen af köp af skog på rot,
i andra fall föredrager afverkaren att skaffa sig fria händer
genom att förvärfva äganderätten till hemmanet, men då han i
så fall i regel slumpar bort marken så snart han exploaterat
skogen, blir talet för »enskilda skogsspekulanters» jordinnehaf alltid
relativt litet och borde snarast bringas i relation till
omloppstiden för de af spekulationen berörda skogsmarkerna för att ge
upplysning. Otvetydigt framgår emellertid af Widéns
utredningar, att just affärer af detta slag i hög grad gynnats genom
förbudslagstiftningen: medan efterfrågan på egentliga
jordbruksfastigheter och dessas pris ej synes ha rönt något inflytande af
att bolagen försvunnit från fastighetsmarknaden, klagas från
flera håll öfver att hemman med afverkningsbar skog måst
säljas till enskilda spekulanter för betydligt lägre pris, än
bolagen före lagstiftningens tillkomst bjudit; och att det verkligen
är skogsspekulation, som i stor utsträckning gör sig gällande
vid handeln med hemmanen i skogstrakterna, ådagalägges klart
af de regelbundet återvändande klagomålen öfver försvårad eller
omöjliggjord försäljning af fastigheter, hvilka på grund af
tidigare afverkningar, gällande afverkningskontrakt eller 1903 års
lag angående skyddsskogar i fjälltrakterna ej lämna köparen
utsikt till ögonblicklig vinst.

Att sammanlägga de olämpliga ägolotterna i naturliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:41 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1918/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free