Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 27. 5. 1918 - Tysklands baltiska Monroedoktrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tysklands baltiska
Monroedoktrin.
DAGENS FRÅGOR
27. o. 1918.
I de fredsfördrag, som Tyskland den 3, resp. 7
mars innevarande år undertecknat med Ryssland
och den själfständiga finländska staten, finnas åtskilliga bestämmelser,
Ii vilkas innebörd och syften i till synes inspirerade artiklar i den tyska
pressen betecknas med slagordet: en Monroedoktrin för Östersjön.
Tvifvelsutan med en viss rätt. Ty så väl i bestämmelserna själfva som i den
officiösa kommentar, hvarmed de ledsagades i Norddeutsche Allgemeine
Zeitung (numret för den 8 mars), fastslås uttryckligen såsom deras
kärnpunkt den grundsatsen, att Östersjöfrågorna för framtiden skola afgöras
uteslutande af Östersjöns strandmakter inbördes och i förening.
Utomstående makter tillropas ett kärf t: bort med fingrarna.
Denna grundsats, om genomförd vid det pågående stormaktskrigets
allmänna afslutning, betecknar otvifvelaktigt en genomgripande och
för Sverige såsom baltisk makt högst betydelsefull omkastning i
Östersjöns politiska och folkrättsliga status. Förändringen har sin ännu
visserligen blott ofullständigt kända historia, hvars hufvudlinjer dock
redan nu kunna uppdragas. England har af ålder betraktat och genom
demonstrativa flottbesök ännu så sent som 1912 haf dat Östersjöns
karaktär af fritt haf. Genom den reglering af Östersjöfrågorna, som
under Krimkriget och vid dess afslutning tog gestalt i
novembertraktaten och 1856 års med Parisfreden högtidligen införlifvåde
Ålandskonvention, framträdde de båda västmakterna — beträffande sistnämnda
uppgörelse i förening med Parisfredens samtliga undertecknare — såsom
intresserade i Östersjöbäckenets territoriella och politiska organisation.
Den ordning, som därvid åvägabragtes, rubbades genom Tysklands
framträdande såsom betydande maktfaktor äfven till sjöss och bröts
alldeles sönder genom den skandinaviska unionens upplösning. Den redan
då akuta spänningen mellan stormaktsgrupperna framträdde såsom en
dominerande faktor vid försöken att återställa det genom unionsbrottet
rubbade jämviktsläget i norra Europa. Den engelska politiken synes
af vissa tecken att döma ha åsyftat att jämväl för Sveriges
vidkommande ersätta den gamla uppgörelsen från Krimkrigets tid med en
integritetstraktat liknande den norska; Ålandsservitutet skulle väl
såsom då öfverflödigt hafva bortfallit. Från tysk sida skönjes redan vid
denna tid en målmedveten sträfvan att minska eller helt omintetgöra
västmaktsinflytandet i Östersjön — däraf den dåtida engelska pressens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>