Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 27. 5. 1918 - Tysklands baltiska Monroedoktrin - Fyra freder i öster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 DAGENS FRÅGOR
stora maktkampen mödosamt skapas, ej blir något evigt beståndande,
kanske får en jämförelsevis kort lifslängd. Inom of ver skadlig tid ha vi
säkerligen att räkna med en konsolidering af det moskovitiska riket. Den
jäsande finländska brygden kommer, om icke alla märken slå fel, att rätt
ordentligt fresta på de nya läglarna, och den nu något yrvaket
yfverbor-na finska nationalismen får säkerligen ganska snart mera näraliggande
och hedersamma uppgifter än att befria irredentistiska kareler och
förtrycka irredentistiska ålänningar. Hur långt då Tyskland befinnes villigt
att till värn för den nya finländska statens säkerhet offra pommerska
grenadiärers knotor, återstår att se. Det är förmodligen den vaknande
ovissheten härom, som rest den finska entusiasmen för en tysk, jå
hvarför icke hohenzollernsk sekundogenitur i Helsingfors. Därmed må nu
blifva hur som helst: inför ett vaknande Ryssland och ett af inre
splittring försvagadt Finland kommer Tyskland måhända att betrakta behofvet
af .ett i sina nationella önskemål tillfredsställdt Sverige med något mindre
öfverlägsenhet än hvad för närvarande synes vara fallet under det
nybaka-de finsk-tyska vapenbrödraskapets vårflodsveckor. För ett Sverige, som ej
genom inre tvedräkt och samhällslifvets upplösning, i skön förening med
kommersiell uppblomstring, alltför mycket försvagats, är då stunden
inne att återvinna något af den rörelsefrihet och, tilläggom det, det
anseende, som en försvagad statskänsla och en klenmodig ledning på några
korta år lyckats sätta bort. I inre upplösning, ej i yttre tryck, hur
kännbart det må blifva, ligga, mänskligt att döma, de största farorna för
Sveriges framtid.
Tyskarna ha på den senaste tiden fått en ny fiende
på halsen i yttersta västern, republiken Guatemala, men
till gengäld har krigstillståndet på östfronten, åtminstone formellt,
upphört genom de med Ukraina, Ryssland, Finland och Rumänien
ingångna fredstraktaterna.
De europeiska ententestormakternas i London den 15 mars
samlade premier- och utrikesministrar afgåfvo visserligen nämnda dag en
gemensam förklaring att de »ej kunde erkänna fredsfördrag sådana
som dessa», och tyska trupper äro trots fredssluten för närvarande
inbegripna i krigsoperationer såväl på finländskt och ukrainskt som
på storryskt område, men icke dess mindre ha de fyra frederna en
djupt ingripande betydelse för Östeuropas framtida politiska
gestaltning. Ytterst beror ju dessa fredstraktaters hållfasthet på
världskrigets utgång in toto, men grundvalen är dock lagd till en ny
ordning i Östeuropa, hvars räckvidd svårligen kan öfverskattas.
Det var bolsjeviksegern i Ryssland och de nya ryska makthafvandes
inbjudan till en allmän fredsunderhandlingskongress, som gåfvo det
diplomatiska uppslaget till detta stora fredsverk.
Centralmaktsdele-gerade mötte i Brest-Litovsk i december 1917 bolsjevikernas ombud
För syns skull riktades en inbjudan till de allierade att inom tio
dagar äfven låta sig företrädas. Då de uteblefvo, skred man till
förhandlingar om separatfred med Ryssland, och som påtryckningsmedel
igångsattes särskilda förhandlingar med ombud för centralradan i folk-
Fyra freder
i öster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
