Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 27. 5. 1918 - De krigförande folkens själfmord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 285
staterna som visa krigets fullblodsverkningar, medan England under
den period, för hvilken statistik föreligger, ännu var så pass skonadt,
att det mest är i detaljer man kan lära något; men några af dessa
detaljer äro högst betecknande.
Någon verklig öfverblick af krigets mest direkta verkan på
befolkningen, nämligen den ökade dödligheten, har man ännu icke, emedan
uppgifterna om själfva manfallen i krig ännu ej på långt när äro
fullständiga. Emellertid är det åtskilliga andra moment än själfva
förlusterna på slagfälten som kriget fört med sig i afseende på
dödligheten. Särskildt påfallande är den öfverallt märkbara ökningen i
dödlighet för civilbefolkningen, främst för de gamla, som tydligen
allmänt träffats hårdt af krigets bördor, dels genom att de i stor
utsträckning nödgats återgå till sysselsättningar som de redan lämnat,
dels också på grund af krigets fysiska och psykiska tryck. Detta
fenomen återfinnes i alla krigförande länder. Det förefaller också
påtagligt, att sjukdomsfrekvensen ökats i både Tyskland och
Frankrike, särskildt för tuberkulos, tyfus, nervsjukdomar och
könssjukdomar, trots att detta krig i förhållande till sin storlek betecknas af
ojämförligt större segrar i striden mot den »pestilens», som eljest
alltid följt »hunger» och »örlig» i spåren.
Å andra sidan står emot den ökade dödligheten hos den äldre
befolkningen en nedgång i barndödligheten, absolut och i förhållande
till hela folkmängden; men detta är i stort sedt en verkan af den
våldsamt minskade nativiteten, hvarom mera strax. Huruvida kriget
i öfrigt, d. v. s. i förhållande till antalet födda, ökat eller minskat
dödligheten i första lefnadsåret, är ej rätt klart, eftersom
temperaturförhållandena särskildt om somrarna här utgöra en viktig faktor, som
ej lätteligen kan utskiljas. Det allmänna intrycket är dock, att
barndödligheten efter en försämring strax i början af kriget aftagit mer
och mer samt t. o. m. delvis blifvit bättre än före kriget. Utan
tvifvel är detta en triumf för de ansträngningar som gjorts på officiell
och privat väg att vårda de nyfödda, särskildt i Tyskland; ovanligt
vackert måste resultatet där anses vara i betraktande af dels
mjölkbristen, dels den ofantliga ökningen och intensitetsökningen i
kvinnornas industriella arbete under kriget. Hvad England beträffar, har
man bland annat gjort den kuriösa iakttagelsen, att de förr mycket
vanliga kväfningar af småbarn, som kunde konstateras särskildt
lördagar och söndagar och som sammanhängde med dryckenskapen
hos båda könen i de engelska storstäderna, nu icke blott absolut
taget gått tillbaka utan icke heller längre särskildt tillhöra dessa
veckodagar. Som förklaring har man att välja på ökad nykterhet
öfver hufvud som följd af restriktionerna eller de äkta männens
frånvaro vid fronten.
Emellertid är det påtagligt, att dessa positiva moment väga
fjä-derlätt i förhållande till massförstöringen af människolif. För
Tyskland föreligga beräkningar af totalförlusterna, och de äro
förskräckande. Sålunda tilltog dödligheten för den öfver ett år gamla
befolkningen under de första fem krigsmånaderna med 53 %’, under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
