Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Det finländska frihetskrigets inledning och frågan om den svenska hjälpen. Af W. A. Douglas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
satte sig i besittning af Vasa, Lappo, Seinäjoki, Ylistaro och
Ilmajoki. Endast vid Vasa och Ylistaro kom det till verkliga
strider, som dock raskt afgjordes; vid de andra platserna gåfvo
sig de ganska starka men genom revolutionen totalt förfäade
ryska garnisonerna utan nämnvärd strid, sedan de kommit
underfund med, att de i nattens mörker blifvit fullständigt
omringade af de hvita. Eggade genom dessa snabba framgångar
och numera väl beväpnade med från ryssarna tagna gevär
fullföljde sydösterbottningarna under de närmaste dagarna
rensningen af sina bygder. Sålunda togos efter hand G:la Karleby,
Kristinestad och Jakobstad, hvarvid nya gevärsförråd och de
första kanonerna föllo i de hvitas händer. Samtidigt besattes
den viktiga järnvägsknuten Haapamäki såsom det första och
kanske viktigaste steget till att åstadkomma en tryggad
järnvägsförbindelse med östra Finland. Där hade ungefär i samma
drag liknande kupper utförts, hvarigenom större delen af
Savolax samt hela Karelen norr om Vuoksen fallit i de hvitas
händer. Dessa företag kunde nästan öfverallt genomföras med
ringa förluster, tack vare de ledande personernas rådighet och
beslutsamhet.
Uppgiften att åvägabringa förbindelse med Sverige skulle visa
sig betydligt mera svårlöst och kräfde verkliga operationer. Det
gällde här att taga i besittning Uleåborg och Torneå samt öfver
hufvud taget rensningen af norra Österbotten, där förutom
tämligen starka ryska garnisoner äfven afsevärda röda stridskrafter
funnos. Intagandet särskildt af Uleåborg, hvilket under
ryttmästare Ignatius’ ledning ägde rum den 3 februari, betecknade
på samma gång krigets första allvarliga strid och dess första
verkliga kraftmätning mellan hvita och röda trupper.
Med dessa strider kan krigets första skede anses afslutadt.
Hvad som under detsamma vunnits, kan i hufvudsak
sammanfattas sålunda. Landets båda mest utpräglade bondebygder,
med jämförelsevis riklig lifsmedelstillgång, Österbotten och
Karelen, hade blifvit fullständigt rensade från fiender och
sinsemellan förenade. Härigenom hade viktiga förutsättningar blifvit
skapade för uppsättandet och underhållet af ansenliga hvita
truppstyrkor. Samtidigt hade genom eröfring af vapen förrådet
af gevär blifvit på ett synnerligen välkommet sätt utökadt, så
att man åtminstone för närmast föreliggande defensiva
uppgifter var något så när tryggad. Slutligen hade förbindelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
