Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Storstädernas lifsmedelstillförsel. Af Erhard Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STORSTÄDERNAS LIFSMEDELSTILLFÖRSEL 351
produktionen betyder då 25 procents ökning af stadstillförseln,
under förutsättning att producenterna ej öka sin konsumtion.
En annan invändning, som också kan tänkas, är den, att det
nu drifver mot statlig ransonering af så godt som alla våra
större lifsmedelsprodukter, och att en stad då icke får något
gagn af, hvad den med uppoffringar utfört. Det är sant, men
med modifikation. Ty förutom det att åtskilliga områden
finnas, där en schablonmässig riksransonering är otänkbar, så lärer
det väl finnas möjligheter för en stad, som genom sina
åtgärder bevisligen ökar produktionen af en vara, att få behålla fördelen
däraf. Alla våra konsumentsamhällen, stora som små, ha därför
mycket stor anledning att deltaga i deri »kamp mot ransoneringen»,
som åtgärder för produktionsökning egentligen innebära. Och
detta af det enkla skälet, att det lurar en fara bakom själfva
statsreglerandets och ransonerandets idé, den nämligen, att
åtgärder af detta slag lätt kunna bidraga till att minska intresset
för produktionen och därmed själfva produktionen: vi få ju
behålla, resp. köpa lika mycket eller lika litet ändå, blir
vanligen resonemanget.
Är det då ej främst sina naturliga tillförselområden, städerna
skola ägna sig åt?
Innan jag så öfvergår till att framlägga några reflexioner i
fråga om, huru Stockholm skulle kunna förbättra sitt läge, skall
jag tillåta mig för sakens närmare klargörande meddela något
af hvad man — efter att tendenser i den riktningen framträdt
redan före kriget — i Tysklands större städer ansett sig böra
göra för att öka och leda produktionen inom de resp.
intresseområdena nu under kristiden.
Och som man skall se, kunna dessa åtgärder i mycket nästan
betraktas såsom ett utslag af konsumentsamhällenas reaktion
mot den statliga prispolitik, som för deras skull införts, så
tillvida att de samtliga afse stimulering af det genom de bundna
prisen mattade produktionsintresset.
Åtskilliga större tyska städer ha sålunda i stor utsträckning
lämnat förskott och äfven premier för leverans af lifsmedel.
Vidare ha talrika åtgärder vidtagits för befordrande af
svinhållningen, såsom premier för uppfödandet af grisar, ofta af den
art, att för en förstfödande sugga, hvars afkomma suggans ägare
under en bestämd tid efter grisningen ännu har kvar i sin ägo,
betalats en premie af t. ex. 25 M. Förutom dessa afvelspremier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
