Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 25. 6. 1918 - Kampen om själarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362 DAGENS FRÅGOR
konstgrepp, blir åhöraren illa berörd och reagerar såsom mot en
själfförhäfvelse. Beundransvärd har den engelska ledningen varit i
sin förmåga att välja rätta tidpunkten för sina meddelanden, att
begagna sig af opinionens vindkast och att nyttja politiska
motsättningar inom landet — klassiska exempel på dylika mästerstycken i
behandling af neutral opinion är publiceringen af noten om
Kogrunds-rännan (september 1916) och Luxburgstelegrammen ^september 1917).
Härtill kommer slutligen, att ententepropagandan haft lyckan vinna
genklang hos pressorgan, som nå vida längre och djupare inom våra
opinionsbildande folklager än de som tagit intryck af motsidans skäl
och synpunkter. Och de svenska frivilliga ententen lyckats
enrollera ha i stort sedt varit både skickligare och inflytelserikare än
motsidans.
En särskild aktualitet har den föreliggande frågan fått genom det
uppsving ententepropagandan för närvarande tagit, sedan den
kommit under ledning af de båda tidningslorderna Beaverbrook och
North-cliffe och sedan den amerikanska förmågan af massproduktion tagits
i anspråk för densamma. Genom den verksamhet Times utvecklat,
sedan den för mer än ett årtionde sedan öfvergick att blifva en
»lyx-upplaga af Daily Mail», kan lord Northcliffe säkerligen tillräkna
sig en betydande förtjänst om det pågående världskrigets utbrott.
Under kriget har han med beundransvärd och hänsynslös
skicklighet lyckats uppbåda den amerikanska opinionen på ententens sida,
och orn hans nuvarande verksamhet kan säkerligen sägas, att den
rätte mannen kommit på den rätta platsen. Ty den verksamhet,
som den engelsk-amerikanska propagandaledningen numera utvecklar,
kan i sanning betecknas såsom storartad. Vårt land har under
senaste tid besökts och besökes allt fortfarande af en mängd
engelska och amerikanska emissarier med kanske ej alltid ostensibel
uppgift att bereda väg för och organisera en propaganda, som säkerligen
kommer att göra skäl för firmamärket »the biggest in the world».
Telegrambyråfrågans nuvarande läge bör ses mot denna bakgrund.
Det vill mycken naivitet till för att tro, att det här blott eller ens
företrädesvis gäller att på neutral grund förbättra den svenska
pressens nyhetstillförsel eller att bli af med en för tyskvänlighet
misshaglig telegrambyrådirektör. Det finns säkerligen all anledning att
förmoda, att hvad man åsyftar är att skapa ett engelskt
nyhetsmonopol i Skandinavien, ett motstycke till det tyska monopol,
hvarifrån världskriget så lyckligt befriade oss. Med vanlig
skicklighet har man begagnat sig af befintliga motsättningar inom pressen
och af det berättigade missnöjet med vissa, tramför allt tekniska och
ekonomiska missförhållanden inom telegrambyrån under dess
nuvarande ledning. Från neutralitetssynpunkt äro några af den nya
telegrambyråns tillskyndare och organisatörer alldeles icke utan vank,
men med mycken behändighet har man, efter hvad det vill synas,
kombinerat det nya företaget med vissa förmodligen lockande
licensmöjligheter — några, af de män, som stå bakom, äga bepröfvad
skicklighet på området. Äfven våra miljöpåverkade utlandskolonier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
