Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteratur - Hvem har först öfversatt Nya Testamentet till svenska? Af Hjalmar Lindroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444 LITTERATUR
om hvilket detsamma med sannolikhet ansetts gälla. Lindqvist har
lyckats framdraga eller konstatera ytterligare fem egenhändiga
aktstycken af reformatorn, skrifna i hans egenskap af Gustaf l:s kanslär.
På grundvalen af detta material verkställes först en jämförelse med
Laurentius Andreses tryckta skrift. Skiljaktigheterna visa sig vara
afsevärda. Författarens eget språk har tydligtvis undergått en
retuschering vid tryckningen. Skriften trycktes på samma tryckeri som
släppte ut Olavus Petris många skrifter under samma årtionde, och
det är då begripligt, att tryckare och sättare läto dessas språk och
stafning sätta sin prägel också på medreformatorns enda tryckalster.
Ej underligt alltså, att man förut ej funnit några mera afgörande
olikheter i de bägge reformatorernas språk och skrifvanor, hvilka
sedan hade kunnat fälla ett säkert utslag vid en konfrontation med
1526 års Nya Testamentes språk. Nu har det däremot blifvit
Lindqvist möjligt att bevisa, att just i de för Laurentius Andreaes eget
språk utmärkande punkterna en stark öfverensstämmelse råder med
Nya Testamentets normalspråk.
Af Olavus Petris egen hand känna vi numera åtskilligt. Viktigast
för föreliggande syfte är den af Olavus Petri förda Stockholms stads
tankebok (innehållande rådstuguprotokollen) för åren 1524—1529.
Jämföras nu språkformer och stafning i denna med hvad som blifvit
segrande i 1526 års Nya Testamente, visa sig viktiga olikheter, icke
minst i de punkter där öfverensstämmelse förut fastställts mellan
Nya Testamentet och Laurentius Andrews språk.
Men, frågar man sig, huru har det då kunnat talas om några
påfallande likheter mellan Nya Testamentets och Olavus Petris språk?
Likheter finnas där naturligtvis, framför allt kunna de framträda för
den som ännu icke sett, att han till grund för jämförelsen icke bör
lägga de första böckerna i Nya Testamentet. Men att de betydande
olikheterna förut undgått granskarna, det beror på ett förhållande,
hvars afslöjande utgör åter ett vackert led i Lindqvists bevisning.
Från och med 1526, delvis till och med något tidigare, undergår
Olavus Petris språk, sådant det föreligger i Tankeboken, en tydlig
förändring. Former och skrifningar dyka allt talrikare upp, som förf.
ditintills icke nyttjat. Och källan för dessa nyheter är — det språk
som stadgat sig i den pågående bibelöfversättningen. Efter detta
fogade Olavus Petri sig alltmer, och det är också detta, som — med
hans egen vilja, kan man ta för afgjordt — i samma viktiga
afseenden sätter sin prägel på hans under senare delen af 1520-talet
tryckta skrifter. (Det är följaktligen de tidigaste årgångarna af
Tankeboken, som med rätta läggas till grund för en jämförelse med
Nya Testamentet och Laurentius Andrese). På så sätt har emellan
Olavus Petris och Nya Testamentets språk med fog kunnat
konstateras en likhet, som sålunda dock icke är ursprunglig och som måste
leda vilse, om därpå grundas en uppfattning om hvem som verkat
bestämmande på bibelöfversättningens språkliga dräkt, allteftersom
konsekvens nåddes.
Förf:s slutsats, att denne bestämmande redaktör varit Laurentius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
