Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 30. 9. 1918 - Folkens förbund kring Stilla hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454 DAGENS FRÅGOR
Kiaoutsjau: »det är med djup smärta som Vi, trots Vår brinnande
önskan att bevara freden, alltså nödgas förklara krig. Vår smärta
är desto djupare som vi tvingas härtill redan i början af Vår regering
och medan Vi ännu sörja Vår älskade Moder ...»
Det kan ju tänkas, att trots en lika djup smärta en eller flera af
de nyss af the American Rights League uppräknade amerikanska
besittningarna en vacker dag af Japan befinnas nödvändiga för att
trygga Österns lugn eller af andra lika legitima skäl. Det är ju
inte alldeles utan att vi just i detta sammanhang fått göra bekantskap
med en dylik argumentation rörande en annan del af världen.
»Ansvarets, de militärpolitiska förhållandenas, de ekonomiska intressenas
och själfva belägenhetens logik» kunna tala med olika tungor. The
Caribbean interests of the United States betygas af en mycket
rik litteratur, sammanfattad 1916 i en bok med denna titel af C. L.
Jones, hvilken vittnar om ett långt mer än platoniskt intresse för de
engelska besittningarna i Västindien.
Få framkomna yttranden om uppgörelserna vid krigets slut äro så
nära släkt med verkligheten som den här citerade framstående
amerikanske diplomatens. Och den kommande uppgörelsen om
krigsskuldernas fördelning, som enligt honom skall utgöra uppslagsändan
till denna transaktion, lämnar onekligen de största möjligheter öppna.
I sitt senaste budgetstal har mr Bonar Law för första gången lämnat
specificerade uppgifter om Englands försträckningar till sina olika
allierade. Medan Englands samlade utgifter under kriget intill den 27 juli
detta år uppgingo till £ 7,882 millioner, af hvilka 5,874 erhållits på
lånevägen, hade till Ryssland utbetalats 568 millioner, till Frankrike 402,
till Italien 313, till »smärre stater» 119 och till de engelska kolonierna
208 — summa £ 1,610 millioner. Dessa bördor tarfva fördelning —
en procedur som kan bli af mera världshistorisk betydelse än många
berömda fredsslut i forna tider. Det är ytterst sannolikt att mr Wilsons
framtidsplaner därvid icke komma att bli obeaktade och mer än
möjligt, att Alaska och de dansk-västindiska öarna icke komma att bli
den oegennyttige Uncle Sams enda förvärf på fredlig väg. »Tu felix
Austria, nube», sades det fordom om Habsburgska kronan, som genom
giftermål förvärfvade hvad andra makter blott nådde genom krigets
råa handtverk. I en ny form kommer detta kanske att en gång sägas
om den amerikanska politik, i hvilken yttervärlden fått en liten
inblick genom de här påpekade publikationerna.
För elfva år sedan hölls vid Sorbonne en serie föreläsningar om
Förenta Staterna som världsmakt af en representant för Harvard,
mr Archibald G. Goolidge, som i sina slutord pekade dels på
Roosevelts programförklaring om supremati i Stilla hafvet, dels på en ledande
japansk statsmans nyss fällda ord om att Japan måste kämpa med
Förenta Staterna om Stilla hafvet och göra sitt bästa för att behärska
Österns marknader. Dessa ord ha nu aktualiserats likaväl som mr
Coolidges egna att, ehuru Förenta Staternas supremati i Västindien
var tryggad, skulle denna makt helt visst gå vidare på den inslagna
vägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
