Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 30. 9. 1918 - Den finländska tragedien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
höra vittnen i alla de fall, där detta skulle varit en själfklar sak
under en vanlig domstolsprocedur, har varit ogörligt. Följden
måste ha blifvit en hel del missgrepp, och dessa af mycket
allvarlig beskaffenhet, då det vanligen rör sig om mycket stränga straff.
Hade regeringen kunnat organisera det hela på ett sätt som
visserligen låtit skyldiga i kanske större utsträckning än nu skett
slippa undan, men varit mindre omständligt och framförallt ej
förenadt med så stort lidande för de mindre skyldiga, hade den gjort
sig väl förtjänt om Finlands framtid Men problemet var
förvisso svårt. Att frige fångarna utan sållning hade betydt att släppa
ut öfver landet alla de gamla och nya brottslingselement, som i så
stor utsträckning satt sin prägel på upproret. Det hade säkerligen
skapat en allmän osäkerhet till lif och egendom, särskildt på
landsbygden med dess ytterst bristfälliga ordningsmakt. Möjligheten att
skada är där så ohyggligt stor och risken för upptäckt så liten. Redan
nu emotser landtbefolkningen med stort bekymmer de återvändande
röda, hvilka dock frigifvits efter domstols pröfning, och skyddskårer
ha åter börjat bildas för att upprätthålla den personliga säkerheten.
Hvad som skulle inträffat om massan af industriarbetare utan
sysselsättning, vallarbetare, som i grund fördärfvats under rysstiden, samt
fritagna eller genom upprepade amnestier frigifna brottslingsskaror på
en gång fått öfversvämma landet, är lätt att inse. Ogärningar, som
äfven på sista tiden begåtts af icke tillfångatagna röda, hvilka på
sina ställen samlat sig till små band i skogarna, ge en föreställning
om hvad som då kunnat vara att befara.
Den kritik som från vänsterhåll i Sverige riktats mot
behandlingen af de röda har icke velat se de oerhörda svårigheterna. Den
har uteslutande fäst sig vid de på sina håll onekligen upprörande
resultaten. De svenska socialistiska partiernas protest verkade också
så mycket mera utmanande som de rödas värsta illgärningar icke
föranledt något som helst liknande uttryck af ogillande från deras
sida. Redaktör Brantings förhandsfrikännande af en del
socialdemokratiska landtdagsmän var dessutom alldeles särskildt ägnadt att väcka
harm och löje. Att han därvid fått med sig majoriteten af den svenska
»interparlamentariska» gruppen kan naturligtvis ej förvåna den
inhemske iakttagaren, då denna grupp ju endast är ett utskott ur de
riksdagspartier herr Branting behärskar. För Sverige i dess ställning
utåt och särskildt dess förhållande till Finland är emellertid allt detta
protesterande både komprometterande och skadligt. Vänstern
utanför regeringen fortsätter dennas så framgångsrikt fullföljda verk att
drifva Finland så långt som möjligt bort från Sverige. Vänstern här
i landet borde dock lära sig af sina klokare meningsfränder i de
andra skandinaviska länderna att undvika konflikter i fall, där
ländernas intressen icke skära hvarandra, och att i synnerhet icke
protestera i oträngdt mål, då de protesterande sakna till och med den
förutsättning för ett opartiskt domslut, som ligger i kännedom om de
verkliga förhållandena, för att icke tala om den sinnets jämvikt, som dock
bör kräfvas äfven af sjätfvalda domare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
