Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Nationernas förbund. Gamla och nya planer på »heliga allianser». Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alliansen, men franska regeringen går säkerligen med på den store
amerikanske broderns älsklingsidé, alldeles som Metternich lät
sin härskare underteckna det af tsar Alexander påyrkade
alliansfördrag, som den cyniske kabinettsdiplomaten själf
föraktfullt kallade »ett högt ljudande ingenting».
Stormaktsförtryck blef innebörden af förra seklets experiment
med folkförbundstanken, och de mindre nationerna ha allt skäl
att, när experimentets förnyande nu med en till visshet
gränsande sannolikhet förestår, efter förmåga söka tillse, att för deras
del fredens tryggande ej ånyo köpes för dyrt med frihetens
förlust. Till en början är det därvid af nöden att göra sig
förtrogen med folkförbundstankens tidigare framträdande i den
internationella debatten och i staternas inbördes
mellanhafvanden. En dylik återblick visar, att planerna på ett nationernas
förbund ingalunda äro nykomlingar i politiken, utan att de tid
efter annan varit uppe till debatt mellan statsmän och politiska
tänkare i nästan identiskt samma former, hvari man nu möter
dem hos Wilson, Grey, Bourgeois, Erzberger, Lammasch och
andra dessa yttersta dagars ifrigaste förfäktare af nationernas
sammanslutning till rättens och den varaktiga fredens tryggande.
En holländsk rättslärd, d:r Jacob Ter Meulen har gjort sig den
stora mödan att samla de mest karaktäristiska uttrycken för
denna tanke i den politiska litteraturen under ett halft
årtusende, från Dantes dagar och till Kants. Hans arbete (Der
Gedanke der Internationalen Organisation in seiner Entwicklung
1300—1800. Haag 1917) är en mycket fullständig och
värdefull, fastän en smula otympligt disponerad materialsamling.
Det kan jämte den engelske historikern Walter Alison Phillips’
eleganta studie öfver den Heliga Alliansen (The Confederation
of Europe, a Study of the European Alliance 1813—1823 as
an Experiment in the International Organization of Peace.
London 1914) med fördel anlitas af dem, som hysa intresse för
den tankes rottrådar, som nu står på dagordningen i alla
länder i samband med det stundande nya »experimentet i fredens
internationella organisation». Mindre ingående, men dock
läsvärda äro ett par nyutkomna populära arbeten, Oxfordprofessorn
A. F. Pollards lilla ströskrift The League of Nations in History
(Oxford 1918), och den kände franske politikern Yves-Guyots af
Alison Phillips starkt påverkade studie Les garanties de la
Paix. I. Les Leçons du Passé (Paris 1918).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
