Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7
- Dagens frågor 6. 11. 1918
- Statsmonopol
- Svensk diplomati och folkopinion under Krimkriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ehuru man vanligen ej tänker på det, är en stor skattereform därför
ett af hufvudmedlen att undgå statsmonopol. De som inse detta,
göra alltså klokt i att icke klaga mycket högljudt öfver inkomst- och
förmögenhetsbeskattningen, ty de kunna riskera att bönhöras öfver
höfvan. En genomtänkt och vidtgående utbyggning af den
progressiva beskattningen förefaller i själfva verket såsom det enda som kan
rädda såväl näringslifvet som statsfinanserna från fredstidens faror.
Härvid möter emellertid en synnerligen stor svårighet, som skärpts
genom de nyssberörda tendenserna under krigstiden, nämligen
omöjligheten att vid en något så när hög inkomstbeskattning bygga på
själfdeklarationerna utan bättre kontroll än den ynkliga som nu
bestås. Taxeringsnämnderna äro i vissa fall inkompetenta och i andra
fall ej tillräckligt opartiska att utöfva denna kontroll, utan här
behöfvas uppenbarligen effektiva lokala statsorgan äfvensom en central
myndighet för att sammanhålla dem. Men det är ett stort kapitel,
som kräfver sin egen behandling.
Svensk diplomati och folkopinion under Krimkriget.
Under den världsomhvälfning vi nu på femte
året genomlefva är det framför allt
Östersjöfrågorna, enkannerligen vårt förhållande till
hvad som en gång varit det ryska riket och tillsvidare är
sovjetrepubliken, som behärskar vår yttre politik. Det är i själfva verket
denna faktor, som öfvervägande bestämt den bildade opinionens
hållning under kriget; det är den som legat bakom de under dess
tidigare skede framkomna yrkandena på modig uppslutning vid
Tysklands sida och som under det senaste året verkat meningsskiljande
i fråga om vår hållning gent emot Finland, och det är slutligen dessa
frågors mer eller mindre slutgiltiga lösning, som nu under det
världskrigets slutskede hvari vi inträdt rullas upp såsom vår
utrikespolitiska hufvudfråga. På halten och varaktigheten af den ordning den
svenska utrikesledningen med begagnande af tidens lägenheter och
befintliga maktfaktorer kan lyckas uppnå beror i väsentlig grad vår
utveckling till tryggad och lagbunden frihet eller laglöshet och
fördärf under en lång framtid.
Under de förhållanden här antydts borde det vara särskildt
lockande och lärorikt för den nu lefvande generationen att blicka tillbaka
på den tid, Krimkrigets epok, då en dylik nyordning af
förhållandena vid Östersjön senast syntes med till visshet gränsande
sannolikhet förestå, och då vår utrikesledning ställdes inför i hufvudsak
samma problem, som den stått inför under de senaste fyra åren; att
för sig klargöra de medel, som då tillgrepos eller påtänktes för deras
lösning, och den ställning dåtida svensk opinion intog till
stridsfrågorna liksom till de stridande parter, af hvilka deras lösning
berodde; och att för framtiden söka lärdom — i den mån ett folk med
vårt kynne därutaf är mäktigt — i begångna misstag och försuttna
tillfällen.
Emellertid förhåller det sig så, att någon mera ingående kritisk
framställning af den svenska politiken under Krimkriget ännu icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:41 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1918/0529.html
