Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 6. 11. 1918 - Statsmonopol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
022 DAGENS FRÅGOR
enskilda affärsmäns medverkan i anspråk, såsom nu i stor
utsträckning sker i kommissionerna, inträder öfverhängande fara för, att
särskilda företagsgrupper därigenom få ett inflytande på statens åtgärder,
som kan sägas ha löst problemet att förena den offentliga och den
privata driftens olägenheter. Och ehuru exemplen på korruption
inom denna nya statsverksamhet hittills hållit sig på ganska
underordnade plan, har man ej lof att åsidosätta alla tiders erfarenheter
om den frestelse som statsdriften i detta hänseende innebär.
Slutligen har själfva den — uttrycket må tillåtas — orimliga
utsträckning, statsingripandet under kriget tagit, inneburit sitt eget
korrektiv i den oerhörda grad, att staten faktiskt gjorts oduglig till
och med för uppgifter, som den ej skulle ha varit ur stånd att gå
i land med före kriget. Det gäller det förakt för lagarna, som
oundgängligen följer af lagstiftandets öfvermätt och hvars
utbredning nu under kriget hvar och en kan bevittna. Det är ingen
öfverdrift, att lifsmedelsregleringen äfven i sina förnuftiga delar redan i
hufvudsak lidit skeppsbrott på detta skär, och kanske än mer
betecknande är det, att den före kriget lyckligt inaugurerade
nykterhetspolitik, som bär d:r Bratts namn, åtminstone för tillfället har
satts ur spelet genom hembränningen. Det verkar närmast groteskt
att finna staten sträcka ut händerna efter ständigt nya uppgifter, då
själfva förutsättningen för nästan all statsverksamhet, befolkningens
laglydnad, på detta sätt är färdig att försvinna.
Hvad det nu gäller är därför framför allt annat, att den aktning
för gällande lag, som faktiskt af ålder utmärkt svenskarna, skall
kunna återuppstå. Sker icke det, äro mycket större värden än
ekonomiska i fara; det kan gälla det svenska samhällets bestånd både
utåt och inåt. Ingen kan nämligen misskänna sammanhanget mellan
dessa företeelser och bolsjevik-andan. Men målet kan ej nås utan
en mycket stark själfbegränsning från statens sida.
Snarast möjligt efter krigets slut måste därför hela
krigstidsregimen strykas. Det är utan tvifvel fara vardt, att därmed också
följer ett och annat, som i och för sig vore nyttigt att ha kvar; det
måste likväl försvinna, om man endast på så sätt kan uppnå statens
själfbegränsning. Ej heller får man förbise, att en hastig afveckling
kan komma att försvåra öfvergångstidens säkerligen stora obehag;
men gör man ej raskt slag i saken, uppstår nästan ofelbart frestelsen
att draga »kommissionsväldet» in i fredsperioden. Så oresonliga
uttryck förbittringen mot kommissionerna stundom tar sig, kan nian
därför ej önska annat .än att svenska folket snarast möjligt finge
försöka reda sig utan dem. Som alltid då man länge gått med
kryckor, kan det i första ögonblicket ha sina svårigheter att stå på
egna ben, men den svårigheten kan ej öfvervinnas förrän man
försöker.
Nu skall det likväl ej bestridas, att krafvet på statsmonopol efter
krigets slut kan få stöd i ett intresse, hvars vikt ingen får förbise,
nämligen det statsfinansiella; ty det finnes alltid statsmonopol som
med god vilja kunna göras till gifvande mjölkkor för statskassan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
