Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Folkförbund eller världsherravälde?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKFÖRBUND ELLER VÄRLDSHERRAVÄLDE? 543
sådana domstolar. Om den tages från nu krigförande nationer, är det klart,
att de icke skulle allmänt respekteras. Äfven vid vänskapliga
skiljedomsuppgörelser i tider af djup fred ha många ansett, att internationella domares
patriotism varit mera anmärkningsvärd än deras opartiskhet, och det skulle
vara löjligt att vänta, att någon nation skulle anförtro viktiga frågor till
afgörande åt ett tribunal, i hvilket sutte män, som nyligen varit deras fiender.
Det återstår då de neutrala nationerna. Jag önskar förvisso tala med all
respekt om dem, men jag måste öppet säga, att jag ej kan tänka mig en
domstol, sammansatt uteslutande från nu neutrala nationer, hvilken skulle vara
en tillfredsställande internationell domstol.
Den omtalade slutsatsen af den ädle lordens
öppenhjärtiga förklaring ger sig själf: när ett mål, hvari Storbritannien
är part, kommer före, är blott den internationella domstol
tillfredsställande, där alla domarne eller åtminstone deras
majoritet skulle tillhöra den brittiska nationen eller dess
allierade i världskriget. Hvad är väl detta annat än ett
anspråk att vid det nya skiljedomsförfarandet på de allierade
tillämpa det gamla ordet: »Den rättfärdige dömer alla och
varder af ingen dömd». Den skiljedomstol lord Robert från
brittisk synpunkt skulle anse »tillfredsställande» löper
onekligen fara att för den rättssökande mindre nationen té sig
som en internationellt juridisk form för det nya
världsherraväldet, en maktens domstol med rättens namn. Och det kan
dock ej nog starkt betonas, att lord Robert Cecil inom sin nation
intager en ställning mycket långt ut på rättsflygeln i
opposition mot vida inflytelserikare statsmän, som hylla mycket
oförskräcktare maktspråk.
Frågan om utslagets exekvering mot en eventuellt
tredskande makt har hittills blott i mycket allmänna ordalag
behandlats. Wilson t. ex. har nöjt sig med uttryck sådana
som »the organized major force of mankind» samt hänvisat
på tillgripande af ekonomisk bojkott som påtryckningsmedel.
Lörd Robert Cecil, hvilkens ord få ökad vikt genom det
uppdrag att vara brittisk föredragande i ärendet, som han
senare erhållit, förklarade sig i Birmingham hysa de
allvarligaste tvifvelsmål, huruvida metoden med en internationell
väpnad styrka vore praktikabel. Han yttrade därom:
Det synes högeligen tvifvelaktigt, orn någon suverän stat skulle gå in på att
dess arméer sattes i rörelse, dess blod och penningar utgåfves, för att
genomföra ett utslag, kanske af tvifvelaktig rättvisa och antingen utan betydelse för
dess intressen eller rent af i strid med dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
