Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Folkförbund eller världsherravälde?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
546 FOLKFÖRBUND ELLER VÄRLDSHERRAVÄLDE?
ningssvärmande vänster högeligen beaktansvärdt framhållande
af att det »tydligen vore oklokt att försöka afpassa sitt
försvarsprogram efter en framtida världspolitik, som ännu ej är
utstakad >.
Om något är säkert rörande behandlingen vid fredsslutet
af frågan om nationernas förbund, så är det, att där ej komma
att ingås några aftal om de segrande stormakternas
afrust-ning eller ens om minskning i deras stridsstyrkor i sådan
omfattning, att deras förmåga att diktera sin vilja som lag
för mindre stater i någon mån komme att försvagas. Det
har ryktesvis talats om en Wilsonplan att göra den till de
allierade öfverlämnade tyska flottan till kärnan i en
internationell sjöpolisstyrka (bemannad med germanska
sjöhelo-ter?), men äfven om ett dylikt projekt skulle realiseras, så
komme det nog ej att nämnvärdt påverka de segrande
stormakternas beslut att realiter bibehålla vapenmakten såsom
den fasta grundvalen för fortsatt världssupremati. Afväpning
blir på fredskongressen på sin höjd något som stadgas för
Tyskland och ålägges eller tillrådes de neutrala, men det
eventuella nya folkförbundets kommenderande officerare
komma för visso att behålla sina sablar. Man får vara glad,
om dessa sablar ej göras alldeles suveräna.
Mera än af rustningsfrågan intresserar »det ekonomiska
vapnet» de bestämmande. Grey omnämnde det såsom lämpligt
att tillgripa mot de makter, som till äfventyrs befunnos i
färd med att »forcera farten i rustningarna». Det figurerar
äfven i hans plan vid sidan af den internationella väpnade
polisstyrka han i motsats mot Cecil tänker sig för ingripande
»när orätt göres, för hvilken något efterblifvet land, mycket
ofta något litet efterblifvet land, ej vill ge upprättelse». Och
Cecil betonar styrkan af detta vapen äfven mot »en mäktig
rättskränkare.» »Om», yttrar han, »alla restriktioner på detta
vapens användning från förbundets sida borttoges och det
sattes i verksamhet af alla eller nästan alla länder i världen
mot någon rättskränkare, så skulle det bet)^da säker och
obotlig ruin för det landet». De allierades hungerblockad
mot Tyskland är väl det klassiska beviset för riktigheten af
denna sats, och de »små efterblifna länder», som särskildt
hotas med detta tvångsmedel, kunna af tysk
hälsovårdsstatistik inhämta, hurusom »det ekonomiska vapnet» kanske i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
