Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Stadsbyggnadskonst i Stockholm. Af Sigurd Curman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
562 SIGURD CURMAN
Praktiken lämnar tyvärr ännu i det afseendet alltför mycket
öfrigt att önska.
Det är alltså på en intim samverkan mellan byggnader
och stadsplan, som stadens arkitektoniska helhetsverkan beror,
det är också på denna, som en alldeles speciell konstart,
stadsbyggnadskonsten, baserar sin verksamhet. Stadsbyggnadskonsten
håller numera på att efterträda husbyggnadskonsten i den
moderna staden, låt vara tillsvidare hufvudsakligen blott i teorien.
Men tendensen går utan tvifvel åt detta håll inom
byggnadskonsten.
Att detta på intet sätt är någonting nytt, lär oss emellertid
forskningen på stadsplanekonstens område. Denna visar oss
tvärtom, att just denna målmedvetna stadsbyggnadskonst firat
sina största triumfer under barockens och 1700-talsklassicismens
tidehvarf, hvilka sålunda hafva mycket att lära den möderne
stadsbyggnadskonstnären.
Äfven beträffande Stockholms byggnadshistoriska utveckling
äga vi numera en utredning, där hufvudvikten blifvit lagd just
på de ofvannämnda synpunkterna. Ragnar Josephson har i sitt
nyligen utgifna arbete Stadsbyggnadskonst i Stockholm
intill år 1800 gifvit oss den första öfversinliga framställningen
öfver detta ämne. Att detsamma äfven för Stockholms
vidkommande är mycket gifvande och intressant, har författaren
på ett öfvertygande sätt lyckats klargöra i sitt arbete. Han
har själf i förordet angifvit arbetets syfte vara »att gifva en
utredning och förklaring af de principer och de åtgärder, som
intill år 1800 varit bestämmande för stadsbilden i dess helhet.
Författaren har velat framlägga de olika tidernas
kompositionsideal inom stadsbyggnadskonsten samt deras uppkomst och
till-lämpning i Stockholm. Det är sålunda mer en principiell än
en topografisk afsikt, som ligger till grund för framställningen;
man skall här icke vänta att få utredningar om tillkomsten till
eller förändringen af hvarje del af staden, men man har
däremot rätt att vänta, att hvarje gång en mer betydelsefull ny
insats gjorts i stadsbyggnadskonstens system få denna belyst.»
Vid behandlingen af sitt ämne har emellertid författaren
flerstädes gått åtskilligt utanför detta sitt program och lämnat en
del med ämnet samhörande specialutredningar. Efter ett
inledande mera allmänt hållet kapitel om »stadskänslan» gifver
författaren sålunda en ganska detaljerad och delvis på mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
