Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 17. 12. 1918 - Det högre bildningsproblemet i vårt land. Af Anders Uppgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGKNS FRÅGOR 623
senare 7, är det tydligt, att i en mängd fall, för att ej säga i
allmänhet, det skall bli svårare att afsluta fil. kand. examen på den
stadgade normaltiden än filosofisk ämbetsexamen. Fil. kand. examen
är också den enda examen, som kräfver längre tid nu än.förr.
I Lund afslutas emellertid denna examen som förut i en mängd
fall på en tid af 3 å 4 terminer, och ungefär 23 % absolvera den
före den stadgade normaltiden. Då häri äro inbegripna de, som
kommit från annat universitet eller högskola och där kunna ha
tillbringat en eller annan termin, kan antalet antagas vara något lägre.
Examen synes här igen ha blifvit en verklig förberedande examen som
förr i världen, och öfver hälften af dem, som undergå pröfning i fil.
måg. examen, ha förut aflagt denna examen, under det att i
Upsala eller Stockholm eller Göteborg föga öfver 30 % förut aflagt den.
Den verkliga medeltiden för denna examens uppnående —
normaltiden behöfver icke sammanfalla med medeltiden, som
examenskommittén erinrat om — är omkring 7 terminer. Omkring halfva
antalet examinander har vid denna tid erhållit sitt examensbetyg. Den
andra hälften använder mer än 3 l/2 år på examen. Åtskilliga under
de senaste 15 åren ha användt mer än 10 år af akademiskt
medborgarskap, innan de hunnit så långt. Enär dylikt vid våra
statsuniversitet hör till gammal god tradtion, hjälper häremot hvarken statuter
eller studentexamen. Det är att betrakta som en kvarlefva ända från
den tid, då kandidatexamen aflades i ett dussintal ämnen, och hör
sådant helt enkelt till —- universitetstraditionen. Vid våra unga
högskolor, som sakna dylik förnäm tradition, förekommer det aldrig,
om icke som tillfälligt undantag. Vanan är som naturen; den kan
man mota bort med hötjuga, den vänder ändå alltid åter. Än
kräfver ej ens ämbetsexamen så lång tid: någon tradition har icke heller
här hunnit skapas. Den nya studentexamen har absolut intet med
dylika företeelser att skaffa, de härröra från den gamla goda tidens
tradition. Studentveteranerna bli dock färre. De som använde 10
är eller därutöfver, 9 eller 8 år på denna examen åren 1884—1903
utgjorde i Upsala resp. 4,2 6,1, och 8,1 %, 1912—1916 3,5, 4,8 och
7,7 % af hela antalet examinander, i Lund resp. 4,8, 6,6, 9,4, och 1,9,
2,8, 4,0.
Frågan är kanhända, huru äfven dessa skola fås att försvinna.
Inom juridiska fakulteten finnes en ämbetsexamen, som är svårare
eller kräfver — i alla fall — för sin afslutning långt längre
normaltid, och den har ytterst sällan att uppvisa några dylika veteraner.
Och hvarför, frågar någon. Den har sedan gammalt vid sin sida haft
en lättare ämbetsexamen, för att icke säga två; de som icke inom
någon vedertagen normal- eller medeltid orkat med den högre
examen, ha alltid haft enligt känd tradition — att rädda sig genom
en lägre examen. Någon sådan har aldrig funnits inom den
filosofiska fakulteten. Skapa en gång en sådan! Kalla den exempelvis
mel-lanskoleexamen — i inånga fall måste examinander i filosofie
kandidatexamen nöja sig med betyg i ett eller annat ämne för att sedan
söka dispens för anställning som mellanskollärare — om man icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
