Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 17. 12. 1918 - Det högre bildningsproblemet i vårt land. Af Anders Uppgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
621 DAGENS FRAGOK
skulle föredraga den mera lysande — för att icke säga anspråksfullare
benämningen - examen till rikets undervisningsverk, d. v. s. till
mellanskolan, högre folkskolan och folkskolan.
Till fil. lic. examen leder enligt gammal tradition samma breda
väg. Det medgifna utrymmet tillåter ej att utförligare dryfta den
eller referera resultaten af gjorda undersökningar. Efter 10 å 15 års
studier hinner hvem som helst dit. Nyss försäkrades på allvar i
pressen, att filosofiska fakultetens grad för närvarande kräfde en tid
af 10 år. Så var det ju i den gamla tiden. Och en och annan gång
kunde en dylik examen leda direkt till en professur. När slutet är
godt, är allting godt. Ingen normaltid är stadgad för denna examen.
— Af försynthet för traditionen’/ Medeltiden — den verkliga — är
för närvarande omkring 7 år. Den absoluta, d. v. s. den aritmetiska,
är något öfver 7 1/2, förr omkring 9 år. Och normaltiden? Om någon
skulle fråga därefter, så gäller det för närvarande den tid, som
tredjedelen af antalet examinander kräfver för examens afslutande. Den
är cirka 6 år. Omkring 30 % använda högst 6 år, 15 % omkring 5
o. s. v. I ett eller annat enstaka fall afslutas den på 3 å 4 år efter
immatrikuleringen. Hälften af examinander använder öfver 7 år, icke
fullt 20 % 10 år och därutöfver. Mångläseri och dilettantism ha icke
upphört. Icke heller med denna företeelse har den nya
studentexamen något att skaffa. Resultatet är betydligt bättre än förr.
Tidsbesparingen är för dem, som använda längre tid på examen, 3
terminer, för dem som aflägga den på verklig medeltid endast — 2
terminer. Hvad vill det säga? Fliten är större än förr, förmågan
säkert lika stor, traditionen i det närmaste oföränderlig, tiden något
nyckfull.
Den nya lärareexamen kan med hänsyn till tiden för dess
afläggande icke sägas ha misslyckats. Tiden är snarare för kort än för
lång. Examen uppnås på den stadgade normaltiden, 3 l/2 år, blott af
19 å 20 % — i Stockholm af 22 % — men examenskommittén hade
ej tänkt sig, att denna skulle sammanfalla med medeltiden. Hvad
universiteten tänkt, är mig okändt. Medeltiden är 9 terminer i
verkligheten — d. v. s. omkring 50 % af examinanderna kräfva denna
tid — den absoluta medeltiden ligger mellan 9 och 10 terminer,
närmare 10. Lärareexamen lär dock kräfva betydligt längre tid i
Danmark och i Norge. I Preussen är normaltiden för en och annan
längre. Under det att hos oss examen under åren 1912—1916
afla-des på stadgad normaltid, högst 7 terminer, af 18,59 %, afslutades
den i Preussen åren 1909—1912 på samma tid inom den fil. hist.
sektionen af 12,76 %, af 29,02 inom den mat. nät. sektionen; på högst
9 terminer hos oss i genomsnitt 47,05 .%’, i Preussen 55,86 % inom
den fil. hist. sektionen, inom den mat. nät. 57,70 % o. s. v. (jfr
Zeitschrift d. Königl. preuss. stat. Landesamtes 1914, XXXW) Ingen
kan med kännedom om den preussiska och svenska studentexamen
påstå, att tiden hos oss är lång, eller att våra nya studenter icke i
stort sedt hålla måttet; frågan är dock därmed icke slutligt löst.
Studietiden vid våra universitet har under de senaste åren förkor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
