Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Vivallius och Gyllenstiernorna. Av Nils Ahnlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 NILS AHNLUND
>med sin broder Karl Gyllenstierna och herr Göran Gyllenstierna».
Det låter åtminstone tänka sig, att den samvetslöse vitterlekarens
bekantskap med dem icke bara var en bekantskap till namnet.
I varje fall kände han tämligen väl förhållandena inom den fa-
milj, vars sköldemärke han stal.
Förloppet i Närnberg visar, ehuru Vivallii beräkningar kommo
på skam, att han på förhand var angelägen om att undvika
sådana sviter, som förföljde Göran Gyllenstierna, den bebådade
bröllopsgästen, från Täbingen. Här uppträdde han som en av
de polska Gyllenstiernorna; risken för att erlappas vart på det
sältet mindre. Hårt ansatt tvangs han att vända sig till den
bedragne Gustaf Sparre; nu hade han åter fördelen av dennes
relativa obekantskap med de svenska Gyllenstiernorna. Fälttågs-
planen kan omöjligt ha varit omedveten. Den måste vara en
frukt av taktiska spekulationer, som sannerligen icke röja dum-
huvudet men ej heller moraliska hänsyn i nämnvärd grad.
Om Vivallius under de månader han tillbragte i Polen verk-
ligen fått nalkas konung Sigismund — vilket som vi sett icke
är omöjligt — så har han kanske också fått skifta ord och
byta handslag med någon av de expatrierade Gyllenstiernorna.
Ingen av dem tycks vid tiden ifråga ha befunnit sig i Danzig,
och har ett sammanträffande ägt rum, så blev det helt visst
kortvarigt. Har Vivallius, som allting synes vitsorda, haft för-
bjudna avsikter med sin resa till Danzig, och har han trott sig
kunna komma långt med sitt orättfångna namn, så bedrog han
sig tydligen. Allt vi veta om de i Polen varande svenska adels-
männens yttre villkor samstämmer däri, alt konung Sigismunds
understöd åt dem var njuggare utmält än det seger- och hämnde-
hopp han in i det sista lät lysa för sina trognas ögon. Men
vad som icke brast, det var omvändelsenitet. Schäck lutar
också åt den åsikten, att Vivallius profiterat av de katolska
fädernas iver. Men de villkor deras omsorger erbjödo lycko-
riddarens håg måste ha förnummits alldeles för snäva, och när
de svenska eskadrarna började skocka sig vid havshorisonten,
blev marken honom för het. Hans öden på polsk jord ligga
mestadels i dunkel. Man måste dock erinra sig, att förhören
med honom ägde rum under en tid, då fred rådde på fronten
mot Polen. Man gav sig till tåls med de uppgifter som frågor
kunde framlocka av fången. Men hade han några år tidigare,
före fördraget i Altmark, ställts inför ett svenskt domarskrank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>