Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Genmäle. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 139
jämförbar därmed. Det torde också vara känt, att knappast någon
teoretiskt ekonomisk fråga har sysselsatt och ännu sysselsätter flere
forskare än denna. Att här ingå på problemet som sådant och
därvid närmast på kommerserådet Enströms egen bok, låter sig
emellertid av lättbegripliga skäl icke göra.
I sammanhang med frågan om konjunkturväxlingarna framställer
emellertid herr E. också kravet på ökad tillämpning av
naturvetenskapliga undersökningsmetoder inom nationalekonomien. Det
berättigade i detta krav beror enligt min mening alldeles på vad man
inlägger däri. Rent filosofiskt sett har vetenskapen bara en enda
enhetlig metod eller komplex av metoder, så visst som den själv är en
enhet. Men i tillämpningen spela olika sidor av denna enhetliga
metod olika roll för de olika delvetenskaperna, och det är rent
undantag, att en av dem utan vidare kan överta en annans metod. Redan
fyra sådana »naturvetenskaper» som matematik, botanik, fysik och
kemi tillämpa ju i stor utsträckning skilda metoder, och det är då
nästan en given sak, att nationalekonomien med sitt alldeles
olikartade objekt är ur stånd att utan vidare efterapa någonderas
undersökningsformer. Detta hindrar ingalunda, att nationalekonomien kan
ha mycket att lära och redan har lärt mycket av alla dessa
vetenskapers metoder, så visst som den i metodiskt hänseende står
särskilt den tillämpade matematiken långt närmare än fallet är med
någon annan kultur- eller själsvetenskap. Om den har ännu mer
att lära på denna väg, måste åter avgöras från fall till fall.
I motsats till vad många icke nationalekonomer tro är
nationalekonomien alldeles icke ett rike, som söndras inom sig själft; de
»varandra ofta direkt motsägande påståenden och bevis», varom
kommerserådet Enström talar, framträda ej »redan vid ett ytligt
studium», utan egentligen endast då. Visserligen får man från en
dylik frikännande dom undantaga nästan hela den nuvarande tyska
s. k. nationalekonomien. Den har uppgivit nationalekonomiens
genomarbetade teoretiska system och ej haft annat att sätta i stället
ån antingen lösa teoretiska hugskott eller godtyckliga slutsatser ur
otillräckligt analyserade fakta. Håller man sig emellertid till hela
den del av vetenskapen, som bygger på dess småningom uppförda
tankebyggnad, sålunda den engelska, amerikanska, österrikiska och
holländska lika val som den skandinaviska, så möter man visserligen
stor oöverensstämmelse i terminologi och framställningssätt men
väsentligt mindre motsatser i teoretiskt betraktelsesätt än i många
andra vetenskaper. En helt annan sak blir det sedan, att de
praktiska slutsatserna té sig mycket olika för olika vetenskapsmän. Dessa
slutsatser äro nämligen aldrig vetenskapens sak såsom sådan utan
bero mer eller mindre fullständigt på vederbörande individs
värdesättning av de olika faktorer, om vilkas tillvaro och verkningar var
för sig vetenskapen är ense. Sedan tillkommer också för det sista, att
nationalekonomien är ovanligt bekajad med kvasi-fackmän, som ibland
kunde vara ganska nyttiga arbetare i vingården, om de blott ville
avstå från att usurpera dess namn, och att även nationalekonomiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
