Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 10. 3. 1919 - Nationernas bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 163
innehållsrik och lättläst populärvetenskaplig framställning som t. ex.
i bulgarboken prof. A. Isjirkovs teckning av Bulgariens geografi eller
i volymen orn polackerna F. Bryks med talrika jämförelser med
svenska konstnärer späckade skildring av den polska konsten och
framför allt prof. A. Bruckners alldeles förträffliga kapitel om den polska
kulturen.
Boken om bulgarerna efterlämnar kanske i främsta rummet
intrycket av en statsbildning i tillblivelse, ett folk vars förbindelse
med sin forntid under ett halvt årtusen avbrutits och som, plötsligt
förflyttat in i en politisk tillvaro med alla de riskablaste moderna
bekvämligheter, i själva verket på de flesta punkter måste börja på
nytt. Att det nya Bulgarien under sin fyrtioåriga levnad, ständigt
omtumlat av krig och statsvälvningar, ej hunnit så långt på de
kulturella stigarna, är mindre att förundra sig över. En icke
föraktlig grund har dock skapats, särskilt genom duktiga ansatser på
här- och skolväsendets områden; i vad män den sista politiska och
moraliska katastrofen skall kunna övervinnas, blir ju framtidens sak
att visa.
Med avseende på polackerna blir intrycket det motsatta:
förnimmelsen av det trots yttre olyckor obrutna sammanhanget med det
förflutna. Avbrottet är ju också vida kortare, än den utomstående
i regel gör klart för sitt medvetande. Nästan alla bidragen vittna
om de stora olyckornas eggande inverkan på nationalmedvetandet,
och man fäster sig, icke minst i Bruckners nyssnämnda uppsats,
vid hävdandet av den polska kulturens tvärsigenom vedermödorna
segerrikt bevarade enhetlighet trots den politiska sprängningen i
tre skilda områden. Man förstår, att för en polack det nationella
målet icke kunnat sättas lägre än hela det trekluvna etnografiska
Polens återförening — ett mål som ju också nu tycks ligga
närmare, än någon för blott få månader sedan kunde tänka sig.
Huruvida detta mål för den utomstående kan synas historiskt
berättigat, det beror ju däremot framför allt på, i vad mån man
tillmäter nationalitetsprincipen ett absolut värde. För den, som i det
avseendet hyser en mera skeptisk uppfattning, komma åtskilliga andra
synpunkter med i betraktande. Man må hur mycket som helst ogilla
den preussiska Ostmark-politikens hänsynslösa och opsykologiska
framfart, under snart halvtannat sekel har dock i Tysklands östliga
provinser skapats en solid tysk odling, och om
pianisten-ministerpresidenten Ignacy Paderewskis lättrörda folk skall kunna giva en
duglig ersättning för dess sönderbrytande, därom kan man hysa sina
tvivelsmål.
Någon garanti för det framtida lugnet i Östeuropa torde icke
heller ett obegränsat gynnande av polackernas syften giva. Även
frånsett den förmodligen olösliga frågan om deras rättvisa
avgräns-ning mot litauernas och ukrainarnas ur nationalitetssynpunkt ej
mindre beaktansvärda krav, kan ingen ännu veta, hur långt in på
det historiska T\sklands mark de europeiska ententemakternas
frenetiska tyskhat och professorslärdomen i U. S. A. tänker draga det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
