Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Dagens frågor 10. 3. 1919
- Nationernas bibliotek
- Gustavianska brev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 DAGENS FRÅGOR
*
återupplivade Polens gränser. Vilket frö till framtida strider som ligger
i exempelvis införlivandet av Danzig med dess fåtal procent
polacker eller delar av Schlesien, som icke sedan 1300-talet stått under
polsk överhöghet, är lätt att inse. Det är nu icke första gången
sedan Ottonernas och Piasternas tider för bortåt tusen år sedan, som
herraväldet över länderna kring Warthc och Weichsels utlopp växlar,
och behöver icke heller vara den sista. Så vitt man nu kan se, lår
det väl dröja länge, innan det till marken slagna Tyskland kan
frigöra sig från det brittiska lejonets och den franska tigerns grepp,
men det kanske kommer att visa sig lättare att driva undan de
östliga slätternas vargar, som nu också kastat sig över det lemlästade,
villebrådet.
Som nian vet har Svenska Akademien hitintills med
stor samvetsgrannhet vakat över att de arkivalia,
som äro anförtrodda åt dess vård, icke kommit någon "utanför
akademien till godo, vare sig det gällt behöriga eller obehöriga. Det må
vara nog att erinra om att Karl Warburg, då han för slutbandet av
Illustrerad svensk litteraturhistorias nya upplaga skulle behandla
Strindberg och anhöll att få taga del av akademiens år 1873 avgivna
utlåtande om Mäster Olof, förvägrades detta. Möjligen kan man
härvidlag förstå akademiens ståndpunkt; dramat vann ju nämligen icke
ens den obetydliga utmärkelsen mention honorable, vilken dock några
år förut kommit det svaga nybörjarförsöket Hermione till del, och
man torde därav kunna sluta sig till att akademiledamöternas
omdömen varit av sådan art, att man numera hälst ser dem försjunka
i tystnad och glömska. Men även i andra fall, där dylika
synpunkter icke kunna tänkas ha spelat in, har akademien länge förhållit
sig tämligen reserverad till den litteraturhistoriska forskningen.
Numera synes emellertid en annan åskådning ha gjort sig gällande inom
de akademiska kretsarna; redan för ett par år sedan offentliggjordes
sålunda av Henrik Schack akademiens dagbok under de första åren
av dess tillvaro (1786—89); och denna publikation har nu följts av
en annan av ännu större intresse, betitlad Gustavianska brev och
innehållande alla i akademiens ägo befintliga brev av den äldsta
akademiska generationen, d. v. s. Kellgren, Leopold, Franzén, Adlerbeth
ra. fl. Utgivare är även i detta fall Henrik Schuck, vilken jämväl
försett samlingen med utförliga kommentarer och anmärkningar.
Samlingen inledes med ett antal brev från Leopold till Gustaf III.
delvis skrivna under finska kriget, då konungen befann sig vid armén
och mod otålighet väntade underrättelser från den litterära världen
och teaterkretsarna i Stockholm. Formellt sett tillhöra dessa brev
det elegantaste som skrivits på svenska; stilen är utomordentligt lätt
och spirituell, och om det oundgängliga smickret också här och var
förefaller en smula starkt, så är det dock så skickligt tournerat, ätt
det aldrig verkar överdrivet eller påträngande. Man får emellertid
av själva tonen i breven knappast något intryck av att det existerat
någon verklig förtrolighet mellan Gustaf III och hans bibliotekarie.
Gustavianska
brev.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:12 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1919/0170.html
