Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Det militär-politiska läget i Ryssland. Av Olof Ribbing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 OLOF RIBBING
den allmänna bristen på råvaror nödvändiggjorde att det södra
Rysslands och Ukrainas naturrikedomar indrogos under
rådsstyrelsens välde. Mot övriga motståndare måste man inskränka
sig till ett passivt försvar. Regeringen synes till och med hava
fattat fullt klart i sikte, att ett temporärt uppgivande av mark
i norr och väster kunde bliva nödvändigt. Den bolsjevikiska
statens hufvudfront måste tills vidare riktas mot söder. Tysklands
sammanbrott jämnade vägen för denna utveckling. Berövad det
tyska stödet och av ententen lämnad utan hjälp föll den nybildade
ukrainska staten snart nog sönder för ett samlat tryck av
bol-sjevikisk propaganda och röda arméers framryckning.
Medan den i Polen och de baltiska provinserna rådande
villervallan omöjliggjorde varje aktivt ingripande mot
Sovjet-Ryssland, och de klimatiska förhållandena i norr tvungo de trupper,
som där uppehöllo sig, till overksamhet, hade de röda ryska
arméerna fritt spel i söder. Under Petljuras befäl stående
ukrainska regeringstrupper gingo massvis över till bolsjevikerna, vilka
under detta års första månader hade ofantliga framgångar att
anteckna. Redan i mars månad sprängdes den förut slutna
anti-bolsjevikiska fronten i söder, röda arméer framryckte över
Oren-burg till förbindelse med revolutionära turkestanska trupper.
Donområdets kosacker och frivilliga ryska avdelningar trängdes
tillbaka och de röda arméerna nådde Svarta Havet. Skild från
förbindelsen med kosacktrupperna kastades Petljuras återstående
krafter mot den galiziska gränsen. I april erövrades Odessa,
och de ryska rådstrupperna marscherade in på Krim. De
entente-arméer, som grupperats å Svarta Havets nordkust, måste hals
över huvud lämna sina besittningar.
Då detta skrives har Trotski nått sitt första mål. Ringen i
söder är sprängd; motståndarna isolerade. Svarta jorden och
koldistrikten kring Don äro i rådsregeringens händer.
i
Det militära läget vid Sovjet-Rysslands gränser i första hälften av
juni detta år framgår i stora drag av här intagen översiktsskiss.
I öster står den ännu farligaste motståndaren, amiralen Kolt j ak,
med en delvis av ententebefäl organiserad och ledd — sedan
tjecko-slovakerna borttransporterats — huvudsakligen av »vita»
ryska trupper bestående armé. Enligt förljudande torde dess
styrka uppgå till inemot 100,000 man; bakom densamma lära
japanska stridskrafter hava uppträtt. Trots den långa och svåra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
