- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nionde årgången. 1919 /
247

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Det militär-politiska läget i Ryssland. Av Olof Ribbing

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förbindelsen över Vladivostok är Koltjaks armé väl utrustad och
stridsduglig.

En i mars och april igångsatt offensiv framfördes till Volgas
omedelbara närhet, där den emellertid hejdades, varefter
bolsjevikerna i sin tur gingo till anfall i huvudriktningen Samara—Ufa.
På denna frontdel hava de under de senaste veckorna tillkämpat
sig rätt betydande framgångar, medan i norr amiralen synes väl
behärska läget.

I sydöst står för bolsjevikarmén förbindelsen med Turkestan
fortfarande öppen. Dutovs uralska kosacktrupper, norr om
Kaspiska Havet, äro isolerade och i nuvarande läge av föga betydelse.
Kaspiska Havet självt samt delar av dess stränder behärskas av
engelska stridskrafter.

På Kaukasusfronten stå mot de röda trupperna ett flertal
relativt starka kosackstammar, bland vilka främst märkas de donska
kosackerna. I anslutning till dessa opererar general Denikins s. k.
»frivilliga ryska armé», uppgående till troligen 75,000 man, och
till stor del sammansatt av emigrerade ryska officerare från gamla
regimen. Efter att tidigare hava företagit flera lyckade
framstötar i nordlig riktning äro dessa stridskrafter nu som nämnt
tillbakaträngda och fullständigt skilda från förbindelse med
övriga antibolsjevikiska arméer. Trots dessa motgångar och oaktat
andan i Denikins armé lär vara allt annat än god, torde
Kaukasusfronten icke vara så ofarlig som rådsregeringen synes anse. Det
är väl utbildade trupper, som där stå emot de röda stridskrafterna.

Svarta Havets norra kust samt Krim äro alltjämt i de röda
truppernas besittning. Ententens sjöstridskrafter hava efter
myterirörelser skyndsamt lämnat Sebastopol. Den röda regeringens
välde är dock ännu icke befäst i dessa trakter, och
överraskningar från vissa partigängare, främst Odessas erövrare, general
Gregoriev, äro icke uteslutna.

Rådsrepublikens västra front ter sig på följande sätt:

I Bessarabien svikta de av ententen understödda rumänerna för
bolsjevikernas anfall. Ukrainska regeringstrupper — upptagna
av strider jämväl i det inre samt på andra fronter — äro icke
i stånd att bjuda de röda trupperna verkligt motstånd. »Petljuras
armé finnes ej mer» enligt bolsjevikernas sätt att se saken. På
polska frontdelen härskar i stort sett stillhet, medan i Kurland
tyska stridskrafter småningom vinna terräng österut. De riskera
därigenom att sammanstöta med lettiska kårer, vilka mellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:12 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1919/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free